Inflationen avtog i januari och landade på 9,3 procent, jämfört med 10,2 procent månaden före, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Inflationstakten enligt KPI var 11,7 procent i januari 2023, en nedgång från december då den var 12,3 procent. Månadsförändringen från december till januari var -1,1 procent enligt KPI. KPI visar hur mycket det kostar att leva i Sverige och hur kostnaden har utvecklats över tid.
Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 9,3 procent i januari. Detta kan jämföras med KPIF-inflationen i december som då steg till 10,2 procent.
KPIF är det inflationsmått som Riksbanken tittar på utifrån sitt inflationsmål på 2,0 procent och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser.
– Elpriserna sjönk med 27,4 procent den senaste månaden, vilket också bidrog till att inflationstakten gick ned från december till januari, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.
– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Lägre elpriser
Månadsförändringen har främst påverkats av lägre elpriser som sjönk med 27,4 procent från december till januari. Lägre priser på kläder, möbler och transport bidrog också till den minskande månadsförändringen.
Prissänkningarna motverkades av ökade priser för restaurangbesök och logi, där det var prisökningar på restaurangbesök som bidrog mest. Nedgången i månadsförändringen motverkades också av höjda månadsavgifter och räntekostnader för bostadsrätter.
Livsmedelspriserna gick upp vilket delvis kan förklaras av höjda priser på sötsaker och glass. Prisuppgångar noterades även inom rekreation och kultur, hälso- och sjukvård samt diverse varor och tjänster.
Vid varje årsskifte ändras den varukorg som ligger till grund för beräkningen av KPI. Korgeffekten på månadstakten i januari 2023 uppgår till 0,05 procent för KPI.
Prisökning på livsmedel
Inflationstakten påverkades av en bred prisökning inom livsmedel och alkoholfria drycker, där de främsta bidragen kom från mjölk, ost och ägg. Även boendekostnaderna har ökat under det senaste året vilket i hög grad kan förklaras av höjda kostnader för el och hushållens bolåneräntor som bidragit med 0,9 respektive 2,5 procentenheter till inflationstakten.
Priserna steg också för bilar och drift av fordon, vilket i sin tur bidrog till ökade transportpriser. Utöver ovanstående produkter har prisökningar inom restaurangbesök, inventarier och hushållsvaror, personlig hygien, rekreation och kultur samt kläder och skor påverkat inflationstakten.
