IMY ska se över sin hantering av klagomål mot innehavare av så kallade frivilliga utgivningsbevis.
Det sker efter Kammarrättens bedömning i veckan att grundlagsskyddet för utgivningsbevis inte alltid går före EU:s dataskyddsförordning, GDPR.
Tidigare har klagomålen oftast lagts ner.
Integritetskyddsmyndigheten, IMY, tar ofta emot klagomål mot innehavare av utgivningsbevis. Det gäller ofta företag som erbjuder söktjänster på webben med personuppgifter som namn, adress och brottmålsdomar. Klagomålen har hittills, i enlighet med svensk domstolspraxis, avslutats av IMY utan att det gjorts någon tillsyn.
Men det kan det bli ändring på nu.
Som Dagens Juridik tidigare har rapporterat har Kammarrätten i Stockholm i veckan bedömt att det svenska grundlagsskyddet för innehavare av utgivningsbevis inte alltid ska ha företräde framför dataskyddsförordningen, GDPR. Kammarrätten konstaterar att det måste göras en avvägning i varje enskilt fall.
Bevisvärderingen i migrationsmål
En återkommande kritik är att den svenska asylprövningen brister i djupet av analysen av situationen i andra länder och missar att göra en sammanvägd bedömning av de olika riskerna som en person löper vid en utvisning. I ett färskt avgörande från Europadomstolen, som gällde en utvisning till Afghanistan, upprepades den kritiken. Bevisvärderingen i migrationsmål måste bli bättre – menar Anna Rogalska Hedlund i sin analys av det senaste avgörandet mot Sverige.
Uppfattas som praxisändrande
Integritetskyddsmyndigheten uppfattar att kammarrättens avgörande innebär en förändring av tidigare domstolspraxis och myndigheten kommer nu analysera vad avgörandet innebär för dess hantering av klagomål mot innehavare av utgivningsbevis. Det kan leda till att IMY kan komma att inleda tillsyn efter sådana klagomål.
Integritetsskyddsmyndigheten har vid upprepade tillfällen belyst hur användningen av de frivilliga utgivningsbevisen får allvarliga konsekvenser för enskildas personliga integritet.
