Ett bolag importerade läkemedel från andra EU-länder till Sverige.
Under 2008 skedde tre transporter från kontinenten till Sverige där bolaget hade anlitat DB SchenkerColdsped, Schenker.
Samtliga läkemedel var av sådant slag att de skulle förvaras inom ett temperaturintervall om mellan två och åtta grader Celsius, och därför måste transporteras i kyltransport.
På grund av brister i dokumentationen av temperaturförhållandena under transporterna kom läkemedlen att beläggas med försäljningsförbud.
Med anledning av detta gav bolaget in en skadeanmälan till Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, hos vilket bolaget hade en transportförsäkring.
Länsförsäkringar avböjde dock att betala ut ersättning.
Bolaget väckte talan vid skiljedomstol och begärde ersättning av Länsförsäkringar med anledning av försäkringen. I en dom från juli 2010 bifölls bolagets talan helt.
Länsförsäkringar väckte därefter talan mot bolaget och yrkade att tingsrätten, med ändring av skiljedomen, skulle ogilla bolagets ersättningsanspråk.
Som grund anfördes bland annat att det av utredningen inte framgick att läkemedlen hade transporterats utanför temperaturintervallet.
Bolaget bestred yrkandet och yrkade för egen del att tingsrätten skulle fastställa skiljedomen.
Tingsrätten konstaterade att den utredning som fanns i målet i och för sig talade för att läkemedlen inte hade transporterats under rätt temperaturförhållanden. Utredningen visade dock inte i något fall vad temperaturen hade varit i den del av lastbäraren där läkemedlen hade förvarats.
Med anledning av bland annat detta ansåg tingsrätten inte att bolaget hade styrkt att läkemedlen utsatts för felaktiga temperaturer under transporterna.
Däremot ansåg tingsrätten att Schenker i förhållande till bolaget hade brustit i sitt åtagande att dokumentera under vilka förhållanden transporterna utfördes. Något som lett till att läkemedlen inte kunde frisläppas på den svenska marknaden. Läkemedlen fick därför anses vara skadade.
Länsförsäkringar hade också anfört i målet att försäkringen endast täckte sådana skador som var av fysisk art och gjort gällande att beslutet om att varorna inte kunde frisläppas på marknaden inte utgjorde en fysisk skada.
Tingsrätten ansåg dock att begreppet skada, när det gällde läkemedel, skulle tolkas så att försäkringen omfattade även sådana fall där det försäkrade godset fick anses vara ”ödelagt till sin ursprungliga beskaffenhet” eftersom det inte längre var brukbart.
Tingsrätten ansåg således inte att försäkringsvillkorens ordalydelse begränsade försäkringens omfattning till att endast omfatta skada av fysisk art.
Med anledning av detta förpliktigade tingsrätten Länsförsäkringar att ersätta bolaget med sammanlagt över åtta miljoner kronor för de obrukbara läkemedlen och kostnader i skiljedomsförfarandet.
Läsförsäkringar förpliktades dessutom att stå för bolagets rättegångskostnader om cirka 520 000 kronor.
Hovrätten fastställer nu tingsrättens dom och förpliktar Länsförsäkringar att även stå för bolagets rättegångskostnader i denna instans, cirka 280 000 kronor.
Foto: TT
