Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Idag ses juristfunktionen alltmer som ett affärsområde”

Nyheter
Publicerad: 2023-01-13 13:58
Linn Alfredsson, f.d. chefsjurist för Microsoft Sverige, numera principal corporate counsel, Microsoft western Europe.

Det har skapats ett nytt landskap för juristmarknaden där affärjuristerna behöver vara med i hela värdekedjan.
Det säger Linn Alfredsson, tidigare chefsjurist för Microsoft Sverige och numera principal corporate counsel, Microsoft western Europe.
”I vår nya verklighet förväntas juristfunktionen, utöver att ha den juridiska expertisen, i allt större utsträckning bidra med kompetens inom exempelvis projektledning, dataanalys och digitalisering och att anpassa arbetet till den kommersiella kontexten.”

Du har i flera år arbetat för ett av världens största IT-företag. Vilka innebonde juridiska utmaningar finns just nu i IT-branschen? 

– Juridiska utmaningar finns överallt, inte enbart inom techbranschen, men om vi tittar specifikt på IT-branschen skulle jag säga att det krävs nya perspektiv, där en utmaning som många står inför idag är hur de ska hantera frågor inom dataskydd som GDPR.

– Dessutom spelar andra EU-direktiv stor roll i utvecklingen av nya innovativa lösningar i branschen. Innovationer kräver en flexibilitet som inte alltid finns i lagen och som inte möjliggörs genom de lagar vi har idag. Ett exempel är artificiell intelligens.

– Det som är positivt är att EU-kommissionen nu ser över de förslag till regleringar som finns och vill göra det möjligt att använda ny teknik på ett bättre sätt genom att ta ett helhetsgrepp på området.

Vad är syftet med EU:s särskilda reglering av artificiell intelligens, den så kallade AI-förordningen?  

– Ambitionen är att säkerställa kvalitet och att harmonisera och reglera användningen av AI på EU-nivå.

– Men det kommer att dröja innan vi får se resultatet eftersom ingenting faktiskt har implementerats ännu och de förslag som ligger till grund för regelverket har även fått en del kritik.

Hur kommer förordningen att påverka utvecklingen och framtiden för branschen?

– AI-förordningen, liksom andra större regelverk, kommer att ha stor påverkan när de väl rullas ut. AI-förordningen kommer att löpa parallellt med AI-ansvarsdirektivet och GDPR, där avgränsningar krävs för att kunna hantera dessa på rätt sätt.

– När det kommer till AI-förordningen kommer den att påverka företag i stort och det gäller inte bara större globala aktörer utan också start-ups och scale-ups som använder sig av och implementerar AI i sina verksamheter.

– Regleringen kommer också att leda till att leverantörer av AI-system kommer att få ett visst ansvar som krävs för användningen av AI-system. Om även AI-ansvarsdirektivet antas kommer detta ansvar att knytas till ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar (skadestånd utom avtal, reds. anm.).

Hur stor påverkan har EU-juridiken generellt på utvecklingen av IT? 

– Den påverkar utvecklingen av IT genom att regelverk som GDPR, PSD2, EBA, AML med flera (dataskyddsförordningen, betaltjänstdirektivet, Europeiska bankmyndighetens regler om bl. a. penningtvätt etc, reds. anm.) har gjort att många processer behöver ses över och att man behöver införa granskningsmetoder.

– Detta har har bidragit till nya perspektiv på dagens IT-lösningar och hur vi ser på innovation och utveckling.

– För att vara ett innovativt företag idag behöver man båda delarna – juridiken och tekniken – som måste få verka tillsammans. Det blir därför juristens roll att navigera i detta nya digitala landskap.

Vad innebär det i praktiken?

– I viss mån kan man tänka sig att juridiken kan bromsa innovationer och framväxt i samhället från ett större perspektiv eller åtminstone dra ut på processen.

– Påverkan bör ske i ett nära samspel om du frågar mig. Jag tror att en rad olika faktorer spelar in. Exempelvis kan vi se att pandemin har påverkat teknikskiftet och digitaliseringen positivt, vilket jag tror är bra för juristbranschen som fortfarande har utvecklingspotential i det hänseendet. 

– För att utveckla en hel bransch krävs nya innovativa lösningar för att klara av att hänga med i utvecklingen. Där ses tyvärr fortfarande strikta lagar och regler som en utmaning.

Finns det exempel på motsatsen?

– Ja, för om vi vänder på myntet så är det givetvis bra att vi har rigorösa regelverk för regulatoriskt drivna marknader som till exempel fintech (finansteknik, reds. anm.) där många kräver tillstånd för att få verka på marknaden.

– Inom fintech har många startups förstått värdet av juridiken och tidigt tagit in jurister för att komma till bukt med utmaningar och lägga upp sin juridiska strategi för att jobba effektivt framåt.    

Foto: Michael Spingler/TT

Vilka specifika rättsområden har störst inverkan på utvecklingen av IT just nu? 

– Det är nog främst immaterialrätt och dataskydd. Detta kan variera beroende på hur vi ser på juridikens krav, men från ett IT-perspektiv är det viktigt att se helheten i en transaktion eller ett kommersiellt avtal. 

– Andra viktiga områden är givetvis cybersäkerhet som kräver en hel del legalt fokus från företagen just nu. De senaste åren har vi sett attacker mot välkända svenska bolag och offentliga myndigheter som har drabbats hårt. Även här finns en hel del arbete att göra framåt för att undvika dessa attacker och skydda verksamhetens data.

Hur hanterar lagstiftaren det faktum att digitaliseringen skapar nya typer av risker? 

– EU har utnämnt 2020–2030 till The Digital Decade med målsättningen att öka IT-kompetensen, digitalisera både privat och offentlig sektor och skapa säker och hållbar digital infrastruktur.

– Bara inom cyberområdet utvecklas ett stort antal lagar och riktlinjer som till exempel AI Act, NIS 2.0, Cyber Recilience Act Dora och Data Act (AI-förordningen, två olika regelverk för cyberskydd samt regelverk för delning och skydd av data inom EU, reds. anm.)

– Detta är bara några exempel på juridiska aspekter som kommer att spela in i utvecklingen av nya IT-tjänster och hur lagstiftaren ser på utvecklingen framåt.  

Hur står det till med relationen mellan juridik och teknik idag: vem har tolkningsföreträde – IT-specialisterna eller juristerna? 

– Det beror på vilken typ av bolag man arbetar på och vilken ledning som finns internt, skulle jag säga.

– Om man arbetar som jurist på en advokatbyrå är det sannolikt juristerna som har tolkningsföreträde men om vi ser till andra typer av bolag så är det inte alltid lika säkert att det är så. 

Foto: Eskil Andreasson/KS

– Det beror på verksamhetens riskaptit – var på skalan innovatörerna och idésprutorna placeras i förhållande till frågan om regelefterlevnad av de juridiska krav som ställs på en innovation eller idé.

Hur påverkar detta juristernas roll?

– Juristfunktionens roll förändras snabbt. Den verksamhet som juristerna stöttar digitaliseras och trycket på att minska kostnader ökar samtidigt som den regulatoriska miljön blir alltmer komplex.

– I vår nya verklighet förväntas juristfunktionen, utöver att ha den juridiska expertisen, i allt större utsträckning bidra med kompetens inom exempelvis projektledning, dataanalys och digitalisering och att anpassa arbetet till den kommersiella kontexten.

– På det sättet anammas en hög förståelse för verksamhetens strategi, mål, nyckeltal och inte minst riskaptit. Det gäller att ha flera hattar på sig och inte bara om att vara en kompetent jurist.

Hur implementerar man IT i en konservativ bransch som juristbranschen?

– Att skapa tydliga processer för juristerna är A och O för den tekniska utvecklingen och framväxten för verksamheten.

– Det ska sägas: att skapa moderna juristteam och konkreta juridiska processer tar tid och trenderna idag visar främst att de flesta bolag använder sig av mer generella produkter som kan anpassas och synkas med redan befintliga system i verksamheten.

Hur kan man som juristfunktion se över processer inom legal tech och legal operations och var börjar man lämpligast?

– Legal tech eller legal operations är viktigt för att bygga en effektiv juristfunktion där juristerna kan fokusera på så kallade high value and high impact-ärenden och lägga mindre tid på standardiserade uppgifter.

I min mening behöver de ”nya” processerna inte vara legal tech-verktyg i sig. I stället kan de bestå av befintliga verktyg som verksamheten redan använder för att till exempel effektivisera, hantera dokument, ställa in alarm i kalendern, ta fram mallar eller spårbarhet av förhandlingar, juridiska dokument och hur många business case som vunnits under året.

Foto: Eskil Andreasson/KS

– Jag ser det som en resa som de flesta bolag och chefsjurister behöver investera i idag för att hänga med i den tekniska kompetens och utveckling som krävs för att vara en konkurrenskraftig juristfunktion.

Hur ser en bra handlingsplan för detta ut?

– Ett första steg är att skapa en digital strategi. I den digitala strategin bör det bland annat ingå en tydlig vision som ska eftersträva bolagets kärnvärden och framtidsvision, en behovsanalys där man ser till verksamhetens huvudsakliga utmaningar för att skapa värde som juristfunktion, en inventering där verksamheten inventerar vad som finns på plats idag och om något kan förädlas och vad som kan behövas köpas in och ett tydligt framåtlutat ledarskap i digitaliseringsresan.

– Utöver detta är det viktigt att försöka integrera juristfunktionen som en del i verksamhetens ekosystem. Här vill jag slå ett slag för juristfunktionen som möjliggörare – där vi kan hjälpa säljteam och affärsteam framåt genom smarta lösningar. Idag ses juristfunktionen mer och mer som ett affärsområde, där det krävs att man som ledare kan redovisa data, statistik och prestationer på ett nytt sätt än tidigare.

Hur kommer detta att se ut inom en snar framtid?

– Framtidens juristfunktion kommer att arbeta med legal dashboards för att streamlinea sitt arbete. Det kommer att finnas plugins med smarta lösningar för att hålla koll på avtalsprocesser, dataflöden och transaktioner och framförallt kommer det att finnas mätbara datapunkter.

– Vi ser även en stark trend inom legal operations från andra länder som USA, Storbritannien med flera där chefsjurister ofta även har ansvar för detta. Legal operations team tror jag kommer växa framöver för att avlasta och hjälpa juristfunktionen att briljera.

– Mätbarhet är någonting juristkåren verkligen kan utveckla och använda. Detta gör det också enklare för juristerna att prata ”samma språk” som VD, CFO och affärsledare inom verksamheten.

Foto: Maja Suslin/TT

Så hur går det egentligen med den digitala transformationen i juristbranschen?

– I Wolters Kluwers rapport Den framtidsförberedda advokaten vittnar 87 procent av bolagsjuristerna och 83 procent av byråjurister om att det i hög grad är alltmer viktigt att arbeta i en organisation som använder sig av modern teknologi och moderna verktyg.

– Dessutom beskriver rapporten att det finns en förväntansbild från klienter och marknaden om att ligga i framkant och använda de senaste verktygen för ett effektivt arbetssätt.

– Ytterligare en aspekt som går att utläsa ur rapporten är att investeringarna inom techverktyg har ökat och att över 60 procent av de företag som deltog i undersökningen ser detta som en långsiktig investering för en effektiv juristfunktion.

Hur arbetar ett IT-bolag som Microsoft och era juristteam internationellt med dessa frågor? 

– Vi arbetar brett, dels ute i länderna, dels genom regionala hubbar.

– Jag upplever att juriststyrkan på Microsoft är otroligt heltäckande och det satsas internt på legal operations, för att utforska nya typer av arbetssätt i syfte att effektivisera för juristfunktionen.

– Detta gör att en del arbete lyfts från juristerna och läggs på sälj- eller affärsdrivna team. Ett konkret exempel är att vi i stort sett har automatiserat hanteringen av sekretessavtal där dessa inte längre hanteras av juristerna.

Hur ser du på framtidens juristkår utifrån din egen bakgrund?

– Morgondagens jurist är mer teknikfokuserad och kan navigera väl i tvärvetenskapliga områden, som teknik och juridik. Trender pekar mot att balansen mellan arbete, fritid och psykisk hälsa har en stor inverkan på den yngre generationens jurister.

Foto: DJ

– Den traditionella juristen som hade den blå lagboken under armen och ”duktiga flickan”- attityden har redan idag bytts ut mot ett mer problemlösningsorienterat mindset där vi utmanar gamla strukturer och arbetssätt.

– Det tror, och vet jag, att vi kommer att se mer av. Inte bara när det kommer till nya lösningar inom teknik och digitala färdigheter utan även när det gäller frågor som jämställdhet och välmående.

Så juristrollen som sådan är i förändring inom till exempel affärsjuridiken?

– Ja, framtidens jurister kommer att vara mer fokuserade på syftet och att skapa värde i en större kontext. En modern jurist kommer också att ha ett driv och kunna navigera tekniska lösningar utan problem – de kommer vara tech-native.

– På detta tema tror jag att vi kommer att se spännande utveckling även inom rekrytering av nästa generations jurister och vilken kompetens de förväntas ha när de söker sina första arbeten.

– Generellt skulle jag säga att det har skapats ett nytt landskap för juristmarknaden. Vi behöver vara med i hela värdekedjan och i ett tidigt skede för att kunna stötta den verksamhet som vi är en del av.

Vad betyder det när det gäller just IT?

– En intressant spaning är att rapporter visar att bristen på teknisk kunskap, insikt och kompetens idag utgör det skäl som oftast nämns som de största bromsklossarna när det gäller motståndet mot ny teknik.

– Det är också tydligt att de bolag och byråer som är ledande inom teknik även ligger i framkant när det gäller rekrytering av talanger och levererar bättre resultat.

Går universitetens juristutbildningar i takt med detta?

– Vi ser ett skifte i branschen där den nya generationens jurister förväntas ha grundkunskaper inom teknik för att kunna förstå och ta till sig nya verktyg etc.

Foto: Jessica Gow/TT

– Faktum är att juridiken blir alltmer komplex medan utbildningen på juristprogrammet fortfarande inte har förändrats särskilt mycket de senaste femton-tjugo åren.

Hur ser det ut med jämställdheten inom techbranschen?

– Att vara kvinna inom techbranschen är speciellt. Trots att det har blivit bättre de senaste åren så finns det fortfarande ett stort gap mellan män och kvinnor inom just tech.

– Det finns fördelar och nackdelar med att ofta vara ensam kvinna. Personligen försöker jag se det som att jag kan bidra med andra perspektiv eller sticka ut om ett mötesrum är fyllt av en majoritet av män.

Hur ser framtiden ut i det perspektivet?’

– Framtiden ser ljus ut för kvinnor som vill jobba inom techbranschen. Idag finns betydligt fler kvinnliga förebilder i branschen som både inspirerar och öppnar ögonen för arbetet.

– Dock vill jag ändå säga att inkludering är allt. Inkludering borde genomsyra alla organisationer för att öka förståelsen för hur vi kvinnor kan ta oss an en mansdominerad bransch.

– Jag som alltid har älskat sport tycker att hela teamets prestation försämras om inte alla ges en möjlighet att bli inkluderade. Mångfald och inkludering är därför frågor som jag brinner för och försöker lyfta fram i mitt arbetssätt varje dag.

Hur hamnade du själv i IT-juridiken och på Microsoft? 

– Mitt intresse för tech och startups har nog alltid funnits där. Eftersom båda mina föräldrar har drivit företag i många år kommer det ganska naturligt att jag själv intresserade mig för de ämnena.

– Intresset växte ännu mer när jag bodde i San Francisco och fick möjligheten att ta en master inom Law & Technology på UC Berkeley Law School.

– Att bo och uppleva startupkulturen på så nära håll var fantastiskt och när jag flyttade hem till Sverige var jag övertygad om att jag skulle fortsätta på det spåret. Det var då jag sökte mig till specialistgruppen inom Tech och IP-rätt på en av de större byråerna – och på den vägen är det…

Foto: Hasse Holmberg/TT

Och till slut hamnade du på Microsoft…

– Ja, Microsoft är ett av världens ledande techföretag inom molntjänster, programvara och datorer. När jag fick möjligheten att bli chefsjurist för Sverige var det inget jag behövde fundera på, jag hoppade på det direkt.

– Det är otroligt spännande att få vara en del av ett globalt företag i en internationell miljö där man som jurist får möjligheten att utmanas i sitt dagliga arbete.

Vad gör du inom bolaget idag?

– Idag har jag en regionalt baserad roll där mitt fokus till viss del handlar om att se över interna processer och så kallade legal operations.

– Det handlar i stort sett om att se hur juristfunktionen kan effektivisera och optimera möjligheter där vi idag ser utmaningar eller kan automatisera repetitiva uppgifter. Utöver det hanterar jag även alla typer av kommersiella avtal och strategiska förhandlingar.

– Det är otroligt spännande om du frågar mig.

Linn Alfredsson, Microsoft.
FAKTA – Linn Alfredsson, f.d. chefsjurist Microsoft Sverige, numera principal corporate counsel, Microsoft western Europe

Född: 1989, Göteborg

Juristexamen: 2015, Lunds universitet

Master of law and tecknology: 2018, University of California, Berkeley Law School

Övrigt: Har varit nominerad till bland annat Framtidens kvinnliga ledare av Ledarna och är rankad talang inom Legal Services av Nova 111.

Bor: Stockholm

Familj: Sambo.

På fritiden: Tränar mycket. Har under hela uppväxten spelat tennis, tävlat och är fortfarande engagerad i sporten. Dessutom renoverar jag och min sambo just nu vår drömlägenhet tillsammans.


Dela sidan:
Skriv ut: