Kvinnan är gift med en man, men han bor på en annan adress, med en annan hustru.
Nu slår Högsta Förvaltningsrätten fast att hon ska beviljas bostadsbidrag – som ensamstående – men att makens inkomst ska räknas in vid beräkningen av bidragets storlek.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu tagit ställning till hur reglerna om bostadsbidrag ska tillämpas för makar i ett polygamt äktenskap, i aktuellt fall där en man har flera fruar, men inte bor med samtliga.
I Högsta Förvaltningsdomstolens dom står att personer som är gifta med varandra anses bo tillsammans och ska alltså gemensamt ansöka om bostadsbidrag. Bidraget beräknas i ett sådant förhållande med utifrån båda parternas inkomster, medan bidraget för den som är ensamstående beräknas utifrån den sökandens egna inkomster.
Tre färska prejudikat från HD
Med utgångspunkt i tre färska och intressanta avgöranden från Högsta domstolen, aktualiseras flera centrala och praktiskt svårbedömda frågor: När kan någon häktas med anledning av recidivfara trots att denne inte tidigare är straffad? Vilken betydelse har det att polisen har provocerat en person till att begå ett brott? När kan handlingar som inte åberopats som bevisning ändå utgöra processmaterial? Hur ska gränsen dras mellan rättsfakta och bevisfakta enligt RB 17 kap. 3 §? Vilken betydelse har ostridighet för beviskravet? Kan preklusionsregler kringgås genom sakframställningsvis hantering? Hur förenas principen att rätten ska beakta allt i målet med regler om avvisning av bevisning? Vad krävs för ett bindande erkännande och vad händer om det återtas? Avslutningsvis berörs konsekvenserna för rättssäkerhet och förutsebarhet, vilket docent Simon Andersson sätter i ett vidare perspektiv.
Ansökte som ensamstående
I det aktuella målet var kvinnan som ansökte om bostadsbidrag som ensamstående, då hon inte folkbokförd på samma adress som den man hon var gift med. Han var i stället folkbokförd tillsammans med sin andra hustru på en annan adress och fick bostadsbidrag för den bostaden.
Försäkringskassan beviljade henne bidraget, men beslutet överklagades och Förvaltningsrätten nekade henne bidrag som ensamstående och konstaterade att makarna är att ”betrakta som två personer som lever i ett äktenskap och ska därmed anses bo tillsammans”. Kammarrätten gick sedan på Förvaltningsrättens linje.
Antingen ensamstående eller make/sambo
HFD konstaterar att reglerna om bostadsbidrag utgår från att den som söker antingen är ensamstående eller ”make/sambo”, och att man inte heller kan vara make/sambo med mer än en person.
Eftersom mannen i det aktuella fallet, vid tillämpningen av bestämmelserna om bostadsbidrag, inte samtidigt kunde anses vara make till den i målet aktuella kvinnan och få bostadsbidrag även för den bostad som ansökan gällde ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att kvinnan vid tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag skulle betraktas som ensamstående.
Däremot ansåg Högsta Förvaltningsdomstolen att mannen, som också har tio barn tillsammans med den sökande kvinnan, bidrar till hushållets inkomster på ett sådant sätt att hans inkomst ska beaktas vid beräkning av bostadsbidraget.
