Fastigheten i Umeå är bebyggd med ett tvåplans bostadshus och under hösten 2006 sålde ägaren fastigheten till ett par för 2 170 000 kronor.
Köpet hade förmedlats av en mäklare som upprättat en objektbeskrivning som bifogades köpekontraket. Till detta hade även bifogats ett utdrag ur Lantmäteriets fastighetsregister.
I köpekontraktet hade också angivits att parterna tagit del av och godkänt innehållet.
I efterhand framkom dock att bygglov saknades för vissa väsentliga delar av fastigheten och att detta alltså utgjorde ett så kallat svartbygge. Köparna stämde därför säljarna vid Umeå tingsrätt och begärde prisavdrag på 751 485 kronor.
Köparna pekade på att avtalad boyta var 175 kvadratmeter, men tillåten boyta enligt bygglovet endast var 88 kvadratmeter.
Tingsrätten konstaterade att utredningen som parterna lagt fram var bristfällig, och ansåg att det inte var visat i vilken mån säljarna genomfört de otillåtna till- och ombyggnaderna.
I en frågelista upprättad av säljarna hade frågan om fastigheten hade erforderliga bygglov och om eventuella anmärkningar besvarats ”nej (finns på garaget dock omgjort till lekrum)”. Detta hade köparna tolkat som att det endast var garaget . numera ”lekrummet” – som saknade bygglov, medan säljarna hävdade att svaret skulle tolkas tvärtom.
Domstolen ansåg att eftersom svaret i frågeformuläret var otydligt borde köparna ha insett att bygglov kunde saknas inte enbart för lekrummet och att de därför borde ha undersökt saken. Eftersom köparna därför ansågs ha varit i ond tro förlorade de rättegången.
Tingsrättens skrev bland annat:
”Säljarna kan med sitt svar på frågan om bygglov visserligen inte anses ha upplyst om i vilka
avseenden bygglov saknats, men svaret har sammanställt med övrig skriftlig information inneburit att köparna bort inse att bygglov kunde saknas inte enbart för lekrummet, varför de bort utreda saken. Köparna har alltså enligt tingsrätten bort skaffa sig kännedom om i vilken utsträckning bygglov beviljats för ombyggnationen, något som inte varit svårt att åstadkomma.”
Domen överklagades till Hovrätten för Övre Norrland som river upp tingsrättens dom och går på köparnas linje.
Hovrätten konstaterar att eftersom det vidtagits åtgärder på fastigheten utan bygglov har boytan blivit större än tillåtet. Hovrätten understryker att det saknar betydelse om det är säljarna eller någon annan som vidtagit åtgärderna.
Köparna har visat att de har ålagts att återställa byggnationerna. Fastigheten har därför varit behäftad med fel.
Hovrätten anser i likhet med tingsrätten att frågeformuläret om fastighetens bygglov är otydligt, men att detta snarare bör läggas säljarna till last eftersom de skrivit frågeformuläret. Köparnas tolkning framstår dessutom som mest rimlig.
Hovrätten anser dessutom att utgångspunkten är att köpare kan förvänta sig att bygglov finns för bygglovspliktiga åtgärder. Domstolen skriver att det ”inte kan komma i fråga att ålägga en köpare någon allmän undersökningsplikt av att bygglov finns för om- eller tillbyggnader” och att köparna av denna anledning inte har varit i ond tro. Köparna har därför rätt till prisavdrag och skadestånd för kostnader att återställa fastigheten.
Foto: TT
