Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Hur långt sträcker sig ansvaret för brottsbekämpning?”

Nyheter
Publicerad: 2022-06-17 09:01

KRÖNIKA – Louise Brown, antikorruptionsexpert på FCG

Brottsbekämpning ska inte behöva vara en banks kärnverksamhet, löd en kommentar i FCGs rapport AML-State of Play tidigare i år. Bakgrunden som respondenten hänvisade till var den växande compliance-bördan gällande penningtvätt. 

Rapportering om penningtvätt ökar, så även bedrägerier. Finansiella institut bedöms behöva göra mer för att vidta åtgärder. Gör man för lite, riskerar man böter, men gör man för mycket är det heller inte bra. Och kunder får ju inte nekas konto, enligt lag. Det finns behov för ett mer konsekvent synsätt på vad som faktiskt bör utgöra en högriskprofil och även vad som för övrigt utgör en risk för penningtvätt. 

Även om banken gör helt rätt, får det en enorm påverkan på människors dagliga liv. 

Invånare i Sverige och andra EU-länder har rätt till betalkonto och grundläggande banktjänster, enligt betalkontodirektivet. Förutsatt att du inte är misstänkt för penningtvätt till exempel. 

”Vi behöver diskutera mer om off-boarding. Vi inser inte vilken en enorm maktförskjutning som skett från staten till näringslivet och faktiskt också allmänheten,” påpekar min kollega Max. 

Enligt penningtvättlagen, skall kund inte onboardas om en tillfredsställande kontroll av risken för penningtvätt och risk för terrorfinansiering inte kan göras. Vad är tanken att man ska göra med de kunder som hamnar utanför, utan konto? Risken finns i sig att det det kan vara lätt att bli högriskklassad, och det kan få långtgående konsekvenser för ens fortsatta bankkundskarriär. 

Kraven är idag redan så detaljerade och modellerna så förfinade att det kan bli kontraproduktivt. Känt exempel är de svenska pensionärerna som klassades som högrisk för penningtvätt på grund av frekvent insättning och uttag av kontanter. 

Ponera att du får några hundralappar i handen för att klippa grannens gräs. Är det sannolikt att du blir mer ifrågasatt när du ska sätta in gräsklippningspengarna på banken, än vad valfri handlare av andra slags gräs blir?

Skulle det ens vara möjligt?

Tänk om man inte kommer in med information till kundkännedomsförfrågan i tid? Det kan i praktiken innebära att ett litet kassaflödesskakigt bolag går i konkurs. Eller om 88-åriga farbror Adrians legitimation gått ut. Då blir du också portad, och rätten till ett fungerande liv i samhället utan konto, tja, det är minst sagt utmanande. En slipad kriminell å andra sidan kan slinka igenom tack vare välproducerade dokument med rätt -dock inte rättvisande – innehåll. 

Åtgärder mot finansiell brottslighet är i praktiken delvis outsourcad till finansiella institut. Dock, menar många med Max, saknas verktyg och vägledning. 

Och när vi och EU i övrigt just kommit i mål med det femte penningtvättsdirektivet, är det dags att börja förbereda för det nya AML-paketet. 2024-26 kommer penningtvättsdirektivet inklusive nationella lagar att ersättas med AMLR, ett nytt, enhetligt EU-AML regelverk.

Robusta rutiner har i många fall inte hunnit inarbetas ordentligt innan det är dags att gå tillbaka till ritbordet. AMLR innebär att verksamhetsutövare kan behöva göra om sitt arbete. Det kommer innebära samma katalog med böter och risk att bli av med tillstånd:  med obegränsade böter upp till 10 procent av din omsättning, dock måste allt prövas på nytt. 

”Detta innebär att man verkligen kommer behöva ha koll på AMLA (EUs FSA), Alla tillsynsbeslut inom EU och på Finansinspektionen i framtiden. Att få till en compliant process som folk faktiskt fattar kommer bli jobbigt,” konstaterar Max.

Vad gäller outsourcing av brottsbekämpning, så finns det fler områden.

Enligt Penningtvättlagen 3 kap. 8§, skall finansiella institut använda Bolagsverkets register för att ta in information angående kundens verkliga huvudman/huvudmän. Att hämta in information i samband med kundkännedomsprocessen för att identifiera verklig huvudman i ett bolag, målvakter och kopplingar till andra verksamheter är grundläggande för att kunna identifiera och motverka flera typer av ekonomisk och organiserad brottslighet. Inte minst i dessa tider när sanktioner är en högaktuell fråga. Utgångspunkten är att det finns komplett och kvalitativ data om bolaget att använda.

Idag saknas dock cirka 20 procent av den informationen som ska registreras i Bolagsverkets register, enligt ett seminarium om just verkliga huvudmän. Inkomplett information mottas. Ingen validering görs, ingen avstämning gentemot aktieböckerna. Om användare i samband med just kundkännedomsprocess eller annan granskning identifierar information som missvisande, avvikande eller i behov av uppdatering uppmanar Bolagsverket att man ska rapportera in detta.

Kvalitetssäkring och löpande uppdateringar av registret är i praktiken outsourcad till dig, mig och andra användare. Det är en obsyr eller icke-existerande process. Vid sagda seminarium diskuterades om Bolagsverket i framtiden kommer att inom sitt uppdrag göra kontroller och kvalitetssäkra data. Det vore otroligt välkommet, inklusive den logiska metoden att kontrollera bolagets huvudmän mot aktieboken.

Samverkan både mellan myndigheter och mellan myndigheter, näringsliv och offentlig sektor är nyckeln för att bekämpa den eskalerande organiserade brottsligheten som vi nu bevittnar. För att det ska gå i lås är det inte näringslivet som ska åläggas med fler regler, och fler uppgifter.  

Det är grundläggande kvalitetssäkring och tillgänglighet till väsentlig data som våra myndigheter rimligen borde ansvara för.

Få rätt perspektiv på detta först, sen kommer det andra att följa.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: