Björn Östman, en av domarna bakom den prisbelönta domen, menar att det finns flera saker man kan tänka på om man vill göra en dom mer pedagogisk.
– Undvik svårt språk, onödigt långa meningar och meningar med många inskjutna satser, säger han.
– Sedan kan man arbeta med dispositionen. Till exempel kan man använda sig av rubriker och även av index i längre domar.
Björn Östman påpekar att traditionellt sett vid domsskrivning så redovisas utgången sist i domen.
– I vår prisbelönta dom vände vi på det, först slutsats sedan redovisning. Då kan man sluta läsa var man vill, i andra fall tvingas man läsa domen i dess helhet.
Hovrätten tilldelades Klarspråkskristallen i kategorin domar och domstolsbeslut för en brottmålsdom ”som trots ett komplicerat innehåll är skriven på ett pedagogiskt och nyskapande sätt”. Priset delades ut av integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni under en konferens på Språkrådsdagen. Den löpande texten i domen kompletteras av rubriker, punktlistor och diagram.
”En dom har idag många läsare”
Björn Östman menar att man inte bara kan skriva för de som arbetat inom domstolsväsendet i många år.
– En dom har idag många läsare. I första hand är det parterna i tvisten eller brottmålet. Men det finns också en vidare krets som är intresserad av att läsa hovrätternas domar, och i och med alla webbtjänster som finns idag har tillgängligheten till domar ökat, säger Björn Östman.
– Men vi skriver också domar för arkivet. Domarna kommer att vara en viktig del av forskningen i framtiden.
Björn Östman berättar att hovrätten för västra Sverige arbetar aktivt med att göra sina domar mer pedagogiska.
– Vi har en domsskrivningsgrupp och vi för en interndialog. Vidare har vi vissa aktiviteter som till exempel föreläsningar och klarspråkstester. Dessutom så förs en dialog vid själva domsskrivningen. I hovrätten är det ju alltid minst tre domare och vi diskuterar inom gruppen hur vi ska formulera oss.
Upplever du att det råder en splittring bland dina kollegor i hur man ska skriva domar?
– Domar ser ofta olika ut. Det kan ha att göra med traditioner, hur man brukar skriva domar. Sedan om sättet att skriva beror på att man tycker att det sättet är det bästa eller att man inte kommit igång med att förändra sitt domsskrivande, det vet jag inte.
Björn Östman tycker dock att det kan finnas vissa svårigheter med att skriva lättillgängliga domar.
– Det kan finnas sådana situationer där omständigheterna inte så lättillgängligt alla gånger. Man får inte skriva så enkelt att domen inte längre beskriver de verkliga förhållandena.
Frida Bogenkrans
frida.bogenkrans@dagensjuridik.se
