Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Hovrätten vägrar pröva mål om hets mot folkgrupp – ingen kan vara målsägande



Foto: DJ
Ladda ner handlingar

 

Fallet handlar om en man som i juni 2014 publicerade ett inlägg på sin blogg. Mannen skrev bland annat:

”Svenskar är ett folk som aldrig kunnat bete sig civiliserat, utan de har barbariet inprogrammerat i sina gener. Detta leder till att hart nära varje svensk är en potentiell sexualförbrytare… Svenskar beter sig som djur. Jag vill gå så långt som att säga att svenskar – såväl etniska som kulturella svenskar – jämförda med andra folk, är ohyra, vidrig ohyra.”

25 000 kronor i belöning
Några dagar senare skrev han på sin blogg att han utfäste en belöning på 25 000 kronor till den som kunde belägga honom med att ha begått brott”.

Bloggaren skrev:

”Till den som kan belägga att jag begått något endaste brott – företag, förening, fiende eller frände – utfäster jag härmed 25 000 kronor! Den som vill kräva pengarna får stämma mig i valfri tingsrätt senast på tisdag.” 

En ideell förening antog ”utmaningen” och stämde mannen vid Norrköpings tingsrätt. Föreningen påstod att mannen hade gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp och att han därför på grund av utfästelsen var skyldig att utge det utlovade beloppet.

Mannen, å sin sida, hävdar bland annat att bestämmelsen om hets mot folkgrupp inte omfattar uttalanden riktade mot svenskar.

Svenskar kan omfattas av lagen
Enligt tingsrätten framgår det dock av förarbetsuttalanden att även svenskar som grupp kan omfattas av bestämmelsen. Däremot ansåg inte tingsrätten att inlägget nådde upp till kravet för missaktning – bland annat eftersom uttalandet har riktat sig till en mycket bred grupp människor och framstod som ”svävande”.

Föreningen förlorade därför i tingsrätten.

Domen överklagades av båda parter till Göta hovrätt.

Mannen begärde ersättning för sina rättegångskostnader och föreningen begärde att hovrätten skulle ändra tingsrättens dom utifrån deras talan.

Hovrätten konstaterar nu att en förutsättning för föreningens talan om betalningsskyldighet är att domstolen fastställer att mannen har gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. En talan om ansvar för hets mot folkgrupp kan dock endast föras av åklagare.

Målsägande saknas
Enskilt åtal eller skadeståndstalan på grund av brott kan inte föras eftersom det inte finns någon målsägande vid brottet hets mot folkgrupp.

Hovrätten skriver dessutom i sitt avgörande:

”En fastställelsetalan om att en svarande har gjort sig skyldig till brott får inte föras (se bland annat notisfallet NJA 2000 A1). Frågan om svaranden har gjort sig skyldig till brott kan dock prövas prejudiciellt i exempelvis ett mål om skadeståndsskyldighet. Möjligheten att enligt 13 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken föra en särskild fastställelsetalan är emellertid inte avsedd att genombryta vissa allmänna talerättsregler som kan förekomma i annan lagstiftning.” 

Hovrätten fortsätter:

”Enligt hovrättens mening kan talan i aktuellt mål inte uppfattas som något annat än ett försök av parterna till kringgående av förbudet mot att i ett tvistemålsförfarande få fastställt att någon gjort sig skyldig till brott.”

Hovrätten undanröjer därför tingsrättens dom och avvisar föreningens talan.

Hovrätten bestämmer även att vardera parten ska stå för sina rättegångskostnader vid såväl tingsrätt som hovrätt.

 

 

Foto: DJ

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons