En rumänsk man har under sju års tid vistats av och till i Sverige utan att ha ett legalt arbete här och har också döms för två fall av stöld.
Det finns enligt domstolen skäl att anta att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här.
Men det räcker inte för att utvisa en EES-medborgare och hovrätten ändrar därför tingsrättens beslut.
En idag 23-årig rumänsk man dömdes i Eskilstuna tingsrätt till fem månaders fängelse för två fall av stöld och fyra fall av olovlig körning. Stölderna avsåg dels koppargods till ett värde av 70 000 kronor som tillgripits från ett återvinningsföretag, dels ett antal säckar med pantburkar värda cirka 1 000 kronor. Tingsrätten ansåg att även det sistnämnda tillgreppet trots det låga värdet skulle klassas som brott av normalgraden, eftersom det handlar om en sorts egendom som under perioder måste kunna lämnas obevakad.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Tingsrätten utvisade
Tingsrätten konstaterade att mannen ”åkt fram och tillbaka mellan Sverige och Rumänien de senaste sju åren”, att han här bor i en bil och att han aldrig haft något lagligt arbete i Sverige. Mannen har sin pappa, syster och bror i Sverige, men hans sambo och två barn bor i Rumänien. Med hänsyn till de båda stölderna under en relativt kort tidsperiod kunde det enligt tingsrätten antas att mannen skulle göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Med hänsyn till detta och mannens avsaknad av anknytning till Sverige beslutade tingsrätten att bifalla åklagarens yrkande och utvisa mannen från Sverige med tre års återreseförbud, trots att han är EES-medborgare.
Svea hovrätt ändrar nu tingsrättens beslut och upphäver beslutet om utvisning.
Hovrätten ändrar
Hovrätten anser i och för sig att stölderna gör att det finns skäl att anta att mannen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet i Sverige. Frågan är dock om en utvisning är motiverad med hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Utlänningens eget beteende måste då utgöra ”ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse” – och det räcker enligt uttalanden från Högsta domstolen här inte med den störning som brottsligheten i sig innebär.
Hovrätten drar här paralleller till fallet NJA 2014 s. 415, där det handlade om en EES-medborgare som stulit varor till ett mindre värde i en butik och som några månader dessförinnan lagförts för två andra fall av stöld. Enligt HD utgjorde stölden inte ett tillräckligt allvarligt hot mot det grundläggande samhällsintresse som skyddet av äganderätten utgör och utvisning var inte heller ”en proportionerlig åtgärd i förhållande till brottsligheten och till medborgarens personliga beteende”.
”Får inte utvisas”
I det nu aktuella fallet handlar det i och för sig om ett tillgrepp där värdet varit mer betydande, och ett annat tillgrepp där det handlat om egendom som måste kunna lämnas utan tillsyn. Omständigheterna påminner ändå om de i NJA 2014 s. 415 och utvisning av EES-medborgare ska tillämpas med restriktivitet. Hovrättens slutsats är att mannen inte får utvisas. (Blendow Lexnova)
Bli premiumkund och ta del av alla underliggande handlingar för endast 69 kronor/månad.
