I mars 2021 dömdes den 50-årige mannen för marknadsmanipulation efter cirka tre månaders handel i aktien Semcon. Nu fastställer hovrätten tingsrättens dom och konstaterar att det inte är tillåtet påverka aktiepriset i ”rekogniceringssyfte” och att inte heller så kallad kursvård är tillåtet.
Det var under sensommaren 2018 som den 50-årige mannen direkt och indirekt genom sitt bolag ägde ungefär fyra procent av aktiekapitalet i bolaget Semcon AB till ett värde av ungefär 40 miljoner kronor.
Under den perioden köpte han för sin egen eller för bolagets räkning vid omkring 400 tillfällen aktier i Semcon AB. Vid de 162 av dessa tillfällen har köpen höjt priset i förhållande till senast betalt för aktien med mer än 0,5 procent och upp till cirka 2,7 procent. Köpesummorna har i 132 av dessa fall understigit 600 kronor och i samtliga 162 fall understigit 5 000 kronor. Courtaget har vid varje tillfälle uppgått till 99 kronor. Vid årsskiftet 2018/2019 hade han sålt hela sitt innehav i Semcon AB.
Lång erfarenhet
Tingsrätten konstaterade i mars 2021 att mannen har förhållandevis lång erfarenhet av handel på aktiemarknaden och tingsrätten som även tittat på handelsmönstret anser att mannen måste ha insett att köpen gett falska eller vilseledande signaler kring priset på aktien. Det som mannen själv uppgett om att han velat kontrollera vilka ordrar som lagts av robotar med mera förändrade inte den bedömningen.
Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med ett relativt kraftigt bötesstraff – 100 dagsböter om 750 kronor.
Mannen överklagade och yrkade i första hand att han skulle frikännas och i andra hand att hovrätten skulle mildra påföljden.
Mannens invändning är att hans agerande inte har medfört att priset på aktien höjts mer än marginellt.
Svea hovrätt går dock på tingsrättens linje.
”I målet är fråga om 162 köp under knappt tre månader. Samtliga köp har inneburit att priset höjts i förhållande till senast betalt för aktien med mer än 0,5 procent och upp till ca 2,7 procent. I omkring en tredjedel av köpen har kursen höjts med mer än en procent. Även om många av köpen har inneburit en förhållandevis liten kursökning sedda för sig själva, måste de enskilda köpen ses i ljuset av hur lång tid som N.Ns kurshöjande handel har pågått och den stora mängd liknande kurshöjande köp han har gjort under denna tid. N.N agerande i stort präglas av en sådan systematik att en prishöjning om 0,5 procent i det enskilda fallet inte kan anses ha haft en endast marginell påverkan på kursen”, skriver hovrätten.
Kursvård inte tillåtet
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att mannens köp har saknat självständigt kommersiellt syfte. Genom de aktuella transaktionerna har senast betald kurs påverkats, varför mannen gett vilseledande signaler till marknaden avseende priset på den aktuella aktien.
”Med hänsyn till sin erfarenhet av aktiehandel och med hänsyn till att förfarandet pågått under så lång tid måste N.N ha insett att hans agerande gett marknaden falska eller vilseledande signaler avseende priset på aktierna och därmed bolagets värde. Tingsrättens dom ska alltså inte ändras i fråga om skuld”, skriver hovrätten.
Kammaråklagare Jonas Myrdal, från Finansmarknadskammaren på Ekobrottsmyndigheten, kommenterar domen:
”Domen ger två viktiga budskap. Dels slås det fast att så kallad kursvård inte är tillåtet, det vill säga att även relativt stora köp kan sakna självständiga kommersiella intressen, om de görs i syfte att upprätthålla/höja värdet på ett betydande befintligt innehav. Det finns sedan tidigare några domar på kursvård men dessa är rätt unga och varje ny dom ger ökad klarhet om rättsläget. Dels klargör hovrätten att det inte är tillåtet påverka aktiepriset med köp som endast sker i syfte att få en klarare bild av hur utbudet ser ut, det vill säga ”rekogniceringssyfte”, som den misstänkte sa i detta fall”.
