En 35-årig man dömdes till skyddstillsyn i tingsrätten efter ett fall av grovt penningtvätt. Hovrätten dömde dock mannen för ytterligare tre grova penningtvättsbrott och skärpte straffet till ett år och två månaders fängelse.
Mannen ska dessutom betala skadestånd om en halv miljon kronor till ett svenskt aktiebolag som utsattes för avancerat bedrägeri innan penningtvätten.
Ett svenskt bolag utsattes för ett avancerat bedrägeri. En epostkorrespondens mellan det svenska bolaget och ett spanskt bolag fångats upp av en server i Afrika, varpå epost med fakturauppgifter från det svenska bolaget bytts ut mot betalningsanvisningar till ett konto tillhörande en privatperson.
Pengarna fördes samma dag vidare till två andra privatpersoner, varav den sista befinner sig i Turkiet. Det är senare utrett att de två första privatpersonerna inte hade någon koppling varesig till det svenska bolaget eller till personen i Turkiet.
Tingsrätten klargör i en dom att pengarna från bedrägeriet tvättats genom att passera dessa konton. Både förbrottet och penningtvättsbrottet har utretts innan tingsrätten skulle avgöra om en 35-årig man är gärningsman och ska dömas för grovt penningtvätt.
Vid transaktionerna har åklagaren kunnat visa att en viss hårdvara använts, en smartphone, med nödvändiga bankid:n. Enheten har dock inte hittats. Det är dock utrett att det funnits inte mindre än åtta personers bankid:n på enheten däribland de privatpersoner som är sista ledet innan pengarna hamnar utomlands.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
35-åringen har använt telefonen
Enligt tingsrätten är det utrett att det är den 35-årige mannen som har förfogat över den aktuella telefonen. Utredningen visar även att överföringar har gjorts via Swish med hjälp av de andra privatpersonernas bankid. Tingsrätten pekar dock på att utredningen även visar att andra personer i någon omfattning har haft mobiltelefonen och använt den.
”Eftersom även andra personer har brukat enheten DzC krävs en tydlig koppling mellan det åtalade överföringarna och N.N för att han ska kunna dömas”, skriver tingsrätten.
Tingsrätten anser även att det är besvärande att 35-åringen har åkt till Turkiet och Förenade Arabemiraten, två av de platser där slutliga mottagare funnits och att han har så vaga förklaringar till varför stora belopp satts in på hans konto.
För vag koppling
Tingsrätten pekar dock på att de av de påstådda brottsliga överföringarna ska ha skett i Nacka respektive Tantolunden, vilket är två platser 35-åringen saknar anknytning till. Eftersom det är utrett att även andra personer har använt enheten DzC är kopplingen till 35-åringen alltför vag för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att han är gärningsmannen i de åtalspunkter som gäller dessa överföringar. En annan överförening har skett i närheten av hans bostad men vid det tillfället var dock 35-åringen utomlands och därför är tingsrättens uppfattning att kopplingen inte heller i detta fall är tillräckligt stark för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att det var just han som gjorde den åtalade överföringen.
Han döms dock för ett grovt penningtvättsbrott i tingsrätten och döms till skyddstillsyn.
”Det är således ställt utom rimligt tvivel att har N.N har mottagit och förvarat en överföring från ett konto om 611 000 kronor på ett konto i Skandiabanken som N.N disponerat i annans namn, samt senare samma dag vid två skilda transaktioner fört vidare”, skriver tingsrätten.
Cirka hälften överfördes till ett konto i Turkiet och den andra hälften överfördes till ett konto i Förenade Arabemiraten.
Överklagades till Svea hovrätt
Domen överklagades till Svea hovrätt som gör en annan bedömning och dömer 35-åringen för ytterligare tre fall av grovt penningtvättsbrott som var begångna i juli 2019.
Svea hovrätt bestämmer påföljden till fängelse i ett år och två månader.
Han ska även betala skadestånd till det svenska bolaget om cirka en halv miljon kronor.
Svea hovrätt konstaterar det som tingsrätten uppgett att det är styrkt att 35-åringen haft och brukat telefonen samt att det finns omständigheter som talar för att också en annan person kan ha brukat telefonen. När det gäller möjligheten för någon annan person att helt utan 35-åringens vetskap vidta de i målet aktuella transaktionerna måste emellertid följande beaktas.
Hovrätten konstaterar att utredningen visar att 35-åringen har brukat olika personers bank-id på enheten DzC i mycket stor omfattning och under en längre period såväl före som efter aktuella brottsdatum i juli 2019.
”Vid samtliga transaktionsdatum i de fyra åtalspunkterna har N.N brukat enheten före och/eller efter den aktuella transaktionen. Under perioder då N.N befunnit sig utomlands har inte något bank-id i enheten DzC brukats. Till detta kommer att det krävs kännedom om pin-koden till ett bank-id för att kunna använda detsamma. Att någon utan N.Ns vetskap och medverkan skulle ha utfört de aktuella transaktionerna framstår till följd av det ovan anförda som högst osannolikt”, skriver hovrätten.
Kopplingarna till Turkiet
Hovrätten pekar även på att åklagaren lyckats styrka kopplingar mellan 35-åringen och mottagaren av överföringarna i Turkiet. Hovrätten pekar även på resan som han gjort till Turkiet bara dagar efter en av överföringarna dit.
”Hovrättens slutsats är, även om det inte kan anses till fullo utrett att N.N själv genomfört samtliga överföringar i åtalspunkterna 1–4, att bevisningen sammantaget är sådan att det är ställt utom rimligt tvivel att N.N genomfört överföringarna och övriga penningtvättsåtgärder ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan person”, skriver hovrätten.
Enligt hovrättens bedömning är det uppenbart att 35-åringen insett att de aktuella medlen härrört från brott och att de åtgärder han vidtagit ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan har syftat till att dölja pengarnas härkomst och att främja möjligheterna för annan att tillgodogöra sig pengarna.
Det samlade straffvärdet för de fyra grova penningtvättsbrotten motsvarar enligt hovrättens bedömning fängelse i cirka ett år och sex månader.
”Även om det gått drygt tre år sedan brotten begicks finner hovrätten att så lång tid, med hänsyn till brottens art, inte förflutit att det påverkar påföljdsvalet eller straffmätningsvärdet i mildrande riktning”, skriver hovrätten.
35-åringen har upplyst att han genomfört hela den skyddstillsyn han ådömdes i tingsrätten. Hovrätten bestämmer därför fängelsestraffets längd till ett år och två månader.
