Bakgrunden är att en 30-årig man år 2011 hittades knivmördad vid en vägkant i en förort till Stockholm. Mannen hade dagarna före sin död umgåtts med en 39-årig man och två kvinnor.
Den 39-årige mannen greps misstänkt för mordet. I förhör berättade han att han i princip saknade minnesbilder men att han inte ansåg sig kapabel att döda någon.
Kvinnorna medgav att de hade hjälpt till att frakta bort och dumpa kroppen.
DNA på kläderna
Mannen och kvinnorna åtalades vid Södertörns tingsrätt som konstaterade att 39-åringens uppgifter var ”mindre trovärdiga” och att han hade haft blod och DNA från den mördade mannen på sina kläder. Även uppgifter i ett telefonsamtal tydde enligt tingsrätten på att han var mördaren.
Bevisningen var dock enligt tingsrätten inte tillräcklig för att slå fast att det verkligen var 39-åringen som hade utfört dådet och han friades därför. I samband med detta försattes han också på fri fot.
Även en av kvinnorna friades från åtalet för skyddande av brottsling med hänvisning till att hon hade känt sig hotad. Den andra kvinnan dömdes dock till ett års fängelse för skyddande av brottsling.
Saknar fast adress i Sverige
Både åklagaren och den mördade mannens anhöriga överklagade den friande domen till Svea hovrätt. Eftersom 39-åringen saknar fast adress i Sverige kunde han dock inte delges överklagande eller kallelse.
Svea hovrätt slog också fast att det förelåg hinder mot att hålla rättegång mot honom.
Senare kom det fram uppgifter om att 39-åringen skulle befinna sig i sitt hemland men att någon delgivning inte hade kunnat ske där eftersom mannen inte fanns kvar på den adress där han tidigare hade bott.
Ingen häktning
Hovrätten beslutade också att avslå åklagarens begäran om att mannen skulle häktas eftersom han hade friats av tingsrätten och det därmed inte kunde anses föreligga sannolika skäl för misstanke mot honom längre.
En häktning är nödvändig för att kunna efterlysa någon internationellt.
Åklagaren återkallade till slut sitt överklagande. Den mördade mannens anhöriga höll dock fast vid sitt överklagande och begärde anstånd till våren 2017 med att försöka lokalisera den 39-årige mannen med hjälp av utländska myndigheter.
Möjligheterna uttömda
Hovrätten avslog dock i december 2016 deras begäran om anstånd och avvisade deras överklagande.
Hovrätten skrev:
”Hovrätten har sökt X (39-åringen) vid upprepade tillfällen sedan sommaren 2011 och några andra åtgärder som skulle vara verksamma står inte till buds. Det kan fastslås att svårigheterna att delge X inte är av tillfällig eller övergående natur.”
”Även om X skulle delges överklagandena med kallelse synes utsikten att han skulle inställa sig till en huvudförhandling i hovrätten mycket liten och med hänsyn till utgången i häktningsfrågan skulle möjligheten att framtvinga en sådan inställelse vara begränsad.”
”Har rätt till upprättelse”
Det framstod därmed som utsiktslöst att få målet avgjort inom överskådlig tid. Eftersom bevisningen inte hade hållit för häktning ansåg hovrätten att det förelåg hinder mot att pröva överklagandet från de anhöriga.
De anhöriga överklagade hovrättens beslut till Högsta domstolen via sin advokat.
Advokaten skriver i sitt överklagande:
”Det aktuella målet gäller den värsta typen av brott. Brottet har orsakat Målsägandena ett personligt trauma. De har rätt till upprättelse… Ett så allvarligt brott som mord bör leda till att rättsväsendet vidtar alla rimliga åtgärder för att brottet ska beivras…”
”Skulle vara stötande”
De anhöriga framhåller att det skulle vara ”stötande” om en person skulle kunna undgå en rättegång i hovrätten genom att gömma sig utomlands och därmed undgå delgivning.
Högsta domstolen beslutar nu att meddela prövningstillstånd i målet.
