Hovrätten delar tingsrättens bedömning att Julian Assange fortfarande är på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt (mindre grovt brott) och att det finns risk för att han håller sig undan lagföring eller straff.
Tidigare passivitet
När det gäller frågan om en fortsatt häktning kan anses vara proportionerlig skriver hovrätten:
”Enligt hovrätten kan Julian Assange inte anses förhindrad att avbryta sin vistelse på Ecuadors ambassad i London. Vistelsen utgör inte något frihetsberövande och ska inte ges någon självständig betydelse vid proportionalitetsbedömningen. Däremot talar den långa tid som häktningen har bestått och brottsutredarnas tidigare passivitet för att häktningen ska hävas.
Den förhållandevis allvarliga brottsmisstanken medför dock att det finns ett starkt allmänt intresse av att utredningen kan fortsätta. Den senaste tiden har det också vidtagits ett flertal aktiva åtgärder för att få till stånd ett förhör med Julian Assange.”
Ingen muntlig förhandling
Hovrätten anser inte att det är nödvändigt eller ändamålsenligt att göra avsteg från huvudregeln om skriftlig handläggning i hovrätten och avslår därför Julian Assanges begäran om muntlig förhandling.
Julian Assange häktades ursprungligen i sin utevaro av Stockholms tingsrätt för snart sex år sedan – i november 2010.
Beslut om att häktningen skulle fortsätta fattades 2014 och i maj 2015 – någonting som fastställdes av en oenig Högsta domstol i maj 2015 som då slog fast att det ”för närvarande” saknades skäl att häva häktningen.
HD skrev bland annat:
”Den nu mycket långa tid som häktningen har bestått måste vägas in i bedömningen och innebär ett ökat krav på de brottsutredande myndigheterna att undersöka vilka alternativa utredningsmöjligheter som står till buds för att driva förundersökningen framåt. I annat fall skulle en häktning – även med hänsyn till att den inte verkställts – kunna anses vara oförenlig med proportionalitetsprincipen.”
Ett justitieråd ville häva häktningen
Justitierådet Svante O Johansson var skiljaktig och ansåg att åklagaren hade varit alltför passiv. Han ville häva häktningen eftersom han ansåg att den stred mot proportionalitetsprincipen.
Ett år senare, i maj i år, prövades häktningen på nytt av Stockholms tingsrätt som beslutade att någon ny häktningsförhandling inte skulle hållas eftersom Julian Assange inte kunde förväntas inställa sig till denna och att häktningen skulle bestå.
Tingsrätten skrev dock:
”Syftet med häktningsbeslutet är att möjliggöra förhör med Julian Assange samt eventuell senare lagföring. Häktningen har bestått under mycket lång tid utan att dessa syften uppnåtts. Det innebär att åtgärdens effektivitet måste ifrågasättas. Fortsatt häktning förutsätter därför i vart fall att åklagarna visar att de vidtar åtgärder som kan förväntas leda till att det långvariga stilleståndet i förundersökningen bryts.”
Beslutet överklagades till Svea hovrätt som alltså nu instämmer i tingsrättens bedömning och beslutar att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin utevaro.
Se även Veckans Juridik där frågan diskuteras.
