Flickan föddes i juli 2012 i Sundsvall och det konstaterades att den så kallade konceptionstiden – alltså den tidsperiod då kvinnan hade blivit gravid – var från början av oktober 2011 och knappt två månader framåt.
Mamman är irakisk medborgare och hennes irakiske make registrerades som far och vårdnadshavare till flickan – någontings om enligt mamman är fel.
Flickan väckte talan
Formellt var det den idag fyraåriga flickan som – genom sin gode man – väckte talan vid Sundsvalls tingsrätt och begärde att domstolen skulle häva faderskapet för den registrerade pappan och i stället registrera en annan man som far.
När tingsrätten begärde att flickans ombud skulle komplettera sin ansökan med kontaktuppgifter till den påstådda fadern återkallades dock den del av talan som gällde att han skulle registreras som far.
Däremot återstod begäran om att häva faderskapet för den registrerade pappan – alltså den irakiske mannen. Han var varken närvarande eller underrättad och vistades enligt domen på okänd ort. Han företräddes dock av ett ombud.
Mamman hävdar att hon inte har haft någon kontakt med mannen sedan hon flydde från Irak år 2010 och att hon inte ens vet om mannen lever. Hon hävdar att flickans verkliga pappa i själva verket är en man som hon träffade i Norge under konceptionstiden 2011.
Motsatte sig hävning
Den irakiske mannens ombud har inte lyckats komma i kontakt med honom och förklarade därför i tingsrätten att hon inte kände till hans inställning. Hon motsatte sig dock att hans faderskap skulle upphävas och pekade på att en rättsgenetisk undersökning borde genomföras om detta är praktiskt möjligt.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Tingsrätten finner att de uppgifter som M (mamman) har lämnat i och för sig framstår som trovärdiga och tillförlitliga. Det saknas dock annan utredning i målet som ger stöd till hennes uppgifter om att makarna levt isär under konceptionstiden. Den skriftliga bevisning som upprättats av socialtjänsten bygger i stora delar på M:s egna uppgifter och har därmed enligt tingsrättens bedömning ett lågt bevisvärde.”
Tingsrätten sade därför nej till att häva faderskapet för den irakiske mannen.
Domen överklagades till Hovrätten för Nedre Norrland som nu konstaterar att mammans uppgifter om att hon inte har haft någon kontakt med mannen sedan hon lämnat Irak 2010 får starkt stöd av de uppgifter som hennes äldste son har lämnat.
”Har intre träffat honom”
Sonen har berättat att han är den enda som har haft telefonkontakt med sin pappa sedan han och hans syskon flytt från Irak tillsammans med mamman. Han har också berättat att kontakten bara har pågått under de första månaderna efter flykten och att mamman har haft en relation med en annan man när de vistades i Norge.
En vän till mamman har också uppgett att hon varken har sett eller hört att mamman har haft någon kontakt med sin man från Irak.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Till detta kommer att det är svårt att se vilket syfte M skulle kunna ha med att felaktigt påstå att en annan man än hennes tidigare make skulle vara far till D (dottern), särkskilt med hänsyn till att det skulle kunna påverka M:s anseende mycket negativt.”
Sammanfattningsvis anser hovrätten att det är visat att mamman inte har levt tillsammans med sin tidigare man under den tid som flickan har avlats och att han därför inte kan vara pappa till flickan.
Hovrätten river därför upp tingsrättens dom och upphäver det registrerade faderskapet för den irakiske mannen.
