Tingsrätten friade Telias förre vd Lars Nyberg och två av hans tidigare kollegor för grovt mutbrott. Nu friar även hovrätten Telia-topparna, som har anklagats för att ha mutat Uzbekistans diktatorsdotter Gulnara Karimova med miljardbelopp.
Svea hovrätt har idag meddelat dom i Telia-målet som gällt påståenden om att anställda i TeliaSonera lämnat mutor till personer i Uzbekistan i samband med koncernens etablering i landet. Tre personer åtalades, bland annat den förre vd:n Lars Nyberg, för grov bestickning men friades i Stockholms tingsrätt. Även hovrätten frikänner nu de tre tilltalade på samtliga punkter.
Mutanklagelser under 2007-2010
Åtalen avsåg mutanklagelser under åren 2007–2010 med anledning av TeliaSoneras avtal och transaktioner med en uzbekisk lokal partner. Hovrätten konstaterar att merparten av de transaktioner som åtalen grundar sig på är utredda i målet. Det gäller avtal med och betalningar till Takilant Ltd, ett bolag med koppling till Gulnara Karimova, dotter till den dåvarande uzbekiske presidenten Islam Karimov.
Inga tillräckliga bevis
Enligt åklagaren ska transaktionerna ha innefattat mutor, i första hand till Gulnara Karimova. Åklagaren har i första hand gjort gällande att mutor och belöningar har betalats till Gulnara Karimova och att hon av flera skäl ingått i den mutbara kretsen. Hovrätten konstaterar att för bifall till åtalen för bestickning krävs bland annat att den påstådde mottagaren är mutbar, det vill säga faller in under den begränsade krets av mutbara personer som gällde enligt dåtidens svenska lagstiftning.
– Men åklagaren har inte bevisat att Gulnara Karimova haft någon befattning eller något uppdrag med koppling till telekomsektorn. Och det är inte heller klarlagt att det funnits en nödvändig koppling mellan henne och vissa andra personer eller att någon annan person erbjudits betalningar. Hovrätten har i och med detta inte haft anledning att pröva om transaktionerna varit affärsmässiga och inte heller frågan om de tilltalades uppsåt, säger hovrättsrådet Kerstin Elserth.
Karimova har inte kontrollerat bolaget Zeromax
Hovrätten har alltså till skillnad från tingsrätten, inte funnit utrett att Gulnara Karimova kontrollerat bolaget Zeromax.
.Hovröätten skriver att åklagarens påståendet att Gulnara Karimova agerat i tjänsteutövning som arbetstagare i den uzbekiska staten eller som främmande stats minister har, trots brister i utredningens robusthet, prövats mot det så kallade tjänstesambandet mellan eventuella förmåner från Telia och de redovisade befattningarna och funktionerna.
”Vid prövningen har hovrätten funnit att inte någon av befattningarna har koppling till nationella telekomfrågor och att något tjänstesamband mellan eventuella förmåner från Telia och befattningarna och funktionerna inte har visats. Vad gäller åklagarens påstående att Gulnara Karimova på grund av förtroendeställning har anförtrotts att sköta rättsliga och ekonomiska angelägenheter beträffande telekomsektorn i Uzbekistan har hovrätten konstaterat att det inte finns någon utredning som klargjort vilken slags uppgift eller vilket slags uppdrag som Gulnara Karimova anförtrotts att sköta, vare sig uttryckligen eller till följd av fortgående tolerans från statsmakten eller Islam Karimov”.
Hovrätten konstaterar att utövande av främmande stats myndighet förutsätter att anställning eller uppdrag föreligger, vilket innebär att åklagarens påstående att Gulnara Karimova varit utövare av främmande stats myndighet; att hon genom en informell maktposition haft behörighet att ”de facto” utöva myndighet faller.
Hovrätten är enig i sin bedömning att frikänna de tilltalade.
Texten uppdateras.
