I tingsrätten dömdes den 62-årige iranska medborgaren till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott.
Rätten ansåg att det var bevisat att han deltagit i avrättningar av ett ”mycket stort antal” politiska fångar i Iran sommaren 1988.
Svea hovrätt har idag meddelat dom i målet och fastställer i huvudsak tingsrättens dom.
Den 62-årige mannen greps när han anlände till Arlanda flygplats i november 2019.
Förhandlingen i tingsrätten pågick i närmare 100 dagar, med 70 olika målsäganden från hela världen vittnade om sina erfarenheter som fångar på Gohardashtfängelset utanför Teheran i Iran på 80-talet.
Enligt åklagarna var mannen under den väpnad konflikten mellan Iran och Irak, som pågick under stora delar av 80-talet, assistent till den biträdande åklagaren i fängelset Gohardahst i Karaj i Iran.
Där påstås han tillsammans med andra gärningspersoner ha deltagit i massavrättningar och uppsåtligen berövat livet av ”ett mycket stort antal fångar” under sommaren 1988. Han påstås också ha utsatt fångarna för ett svårt lidande som enligt åklagarna är att bedöma som tortyr.
62-åringen åtalades också för att, lite senare samma år, tillsammans med andra ha berövat ett stort antal andra politiska fångar livet i samma fängelse. Eftersom dessa gärningar enligt åklagarna inte bedömts ha haft samband med den väpnade konflikten åtalades mannen i denna del för mord.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Dömdes till livstids fängelse
Stockholms tingsrätt dömde mannen till livstids fängelse. Tingsrätten menade att mannen, i rollen som assistent till den biträdande åklagaren vid det aktuella fängelset, ”tillsammans och i samförstånd med andra, varit delaktig i avrättningarna i fängelset efter en fatwa utfärdad av Irans högste religiöse ledare”.
Den första vågen av avrättningar bedöms av tingsrätten som grovt folkrättsbrott och den andra vågen av avrättningar, som riktade sig mot vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro, bedöms av rätten som mord.
Memoarer har utgjort stödbevisning
I domen skrev tingsrätten att bevisningen ”som helhet bedömts som robust” samt att det lagts fram understödjande bevisning i form av bland annat memoarer från tidigare fångar på fängelset.
Tingsrätten ansåg inte att 62-åringens egna uppgifter om att han arbetat vid ett annat fängelse och haft semester under brottstiderna, att han utsatts för en konspiration samt att han förväxlats med en annan gärningsman har påverkat bevisvärderingen av åklagarens utredning.
– Det har inte framkommit något konkret som gör att det funnits anledning att ifrågasätta utredningens tillförlitlighet och robusthet, sa rättens ordförande Tomas Zander.
Ansett sig behörig att döma
Enligt tingsrätten var man behöriga att döma mannen för folkrättsbrottet då detta faller under universell jurisdiktion samt mordet då brottsligheten har ett så pass högt straffvärde.
Tingsrätten konstaterade att mannen frivilligt tagit sig till Sverige och greps på svenskt territorium.
Domen överklagades till Svea Hovrätt, som i dag meddelade sin dom. Svea hovrätt har idag meddelat dom i målet och fastställer i huvudsak tingsrättens dom.
-Vi har gjort bedömningen att åklagarens bevisning i avgörande delar är robust och övertygande och att tingsrätten i huvudsak har gjort en riktig bedömning när de funnit åtalet styrkt, säger hovrättsrådet Robert Green, referent i målet.
Frias för vissa brott
I några fall har hovrätten, till skillnad från tingsrätten, funnit att bevisningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att vissa i åtalet angivna personer har avrättats. Och när det gäller åtalet för mord har hovrätten bedömt att gärningen ska betraktas som flera fall av mord i stället för ett brott, vilket innebär en ändring i förhållande till tingsrättens dom.
-Bevisningen i målet består till stor del av omfattande muntlig bevisning i form av förhör med målsäganden och vittnen som gjort iakttagelser av dramatiska händelser som inträffat för mer än trettio år sedan, vilket har gjort målet speciellt, säger Robert Green.
Skiljaktig
En av rättens ledamöter är skiljaktig såvitt avser mordåtalet och anser att den tilltalade ska dömas för medhjälp till flera fall av mord. Hovrättens majoritet anser dock att han ska dömas som gärningsman.
I fråga om straffmätning, val av påföljd, utvisning, häktning och skadestånd gör hovrätten i stort samma bedömning som tingsrätten.
Detta innebär att den tilltalade döms till livstids fängelse och att skadestånd för psykiskt lidande döms ut till anhöriga till avlidna personer och till överlevande målsägande.
