I samband med en muntlig förhandling i Skaraborgs tingsrätt träffade parterna en förlikning om hur en fastighet skulle tillskiftas i samband med ett arv. Skiftet skulle stå fast med den ändringen att en av kvinnorna hade rätt att lösa den aktuella fastigheten för 219 000 kronor. Tingsrätten beslutade därmed att skriva av målet.
Beslutet överklagades dock till Göta hovrätt som meddelade prövningstillstånd och därefter fastställde tingsrättens avskrivningsbeslut. Hovrättens beslut överklagades till Högsta domstolen som dock inte meddelade prövningstillstånd.
De inblandade kvinnorna ansökte senare om ”resning/domvilla” hos hovrätten med hänvisning till att tingsrätten hade missförstått yrkandena, att förlikning inte hade träffats med det innehåll som tingsrätten hade antecknat och att käromålet inte alls hade återkallats.
Hovrätten avslog dock ansökan.
Kvinnorna vände sig då till Högsta domstolen och ansökte om resning, klagade över domvilla och begärde att tingsrättens avskrivningsbeslut skulle undanröjas.
HD konstaterar nu att tingsrättens beslut inte hade vunnit laga kraft eftersom det de facto hade överklagats till Göta hovrätt och att hovrätten därför inte var behörig att pröva resningsansökan eller klagan över domvilla. Detta skulle i stället ha skett hos Högsta domstolen.
HD undanröjer därför hovrättens beslut och avslår samtidigt ansökan om resning och klagan över domvilla.
