En man och en kvinna döms i hovrätten för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot hundratusentals kronor på sina konton som härrörde från bedrägerier mot två äldre kvinnor.
Det var i december 2021 som mannen och kvinnan i 25- och 35-årsåldern friades från misstankarna om penningtvättsbrott i tingsrätten. Åklagaren hade yrkat att den 35-åriga kvinnan skulle dömas för två fall av penningvtättsbrott och den 25-årige mannen för ett fall av penningtvättsbrott.
I målet finns en 65-årig kvinna och en 85-årig kvinna som blivit utsatta för brott då 100 000 kronor respektive 250 000 kronor har överförts från deras konton till mannen och kvinnan som är åtalade i målet.
Friade i tingsrätten
Mannen och kvinnan har bestritt ansvar för brott med hänvisning till bristande uppsåt att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Mannen har i andra hand hänvisat till att han blivit tvingad och agerat i nöd.
Tingsrätten pekar i domen på att åklagarens brottspåstående innefattade åberopande av penningtvättslagen, ”att de tilltalade otillbörligen främjat för annan okänd person att undanskaffa de brottspengar de mottagit genom att tillhandahålla sina konton samt omsätta pengarna, vilket medfört att målsägandena inte kunnat återfå dessa”.
Tingsrätten menar att mot bakgrund av att det för ansvar enligt denna bestämmelse krävs att det är fråga om svåromsatt egendom, vilket inte här är fallet, kan ansvar enligt denna bestämmelse enligt tingsrättens mening inte komma i fråga.
Med svåromsatt menas bland annat stora mängder kontanter, ädelstenar, smycken, guldtackor och konst.
Enligt tingsrätten krävs dock att den påstådda åtgärden har ett syfte att dölja att egendomen härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Enligt tingsrätten finns det inget sådant specifikt angivet syfte. Mot denna bakgrund lämnar tingsrätten åtalet utan bifall.
Inte särskilt konkreta påståenden om nöd
Hovrätten håller dock inte med tingsrättens bedömning.
Hovrätten noterar redan utifrån den åtalade mannens egna uppgifter att han tänkte att det var något skumt med pengarna, att han har haft uppsåt till gärningen. Vad gäller frågan om mannen befunnit sig i en nödsituation konstaterar hovrätten att hans berättelse inte innehåller särskilt konkreta påståenden om nöd. Vid förhör under förundersökningen har han inte berättat något om nöd utan detta är senare uppgifter. Han har i huvudsak förklarat detta med att han inte ville säga något som riskerade att komma tillbaka på honom eftersom de som tvingade honom att utföra gärningen hade ett stort våldskapital. Hovrätten anser dock att hans påstående om nöd inte förtjänar avseende, mannen ska därför dömas för pennningtvättsbrott. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.
Kvinnan har haft ett uppsåt
Kvinnan har å sin sida berättat att hon hjälpte en vän som precis kommit ut från anstalt och saknade bankkonto genom att låta denne sätta över sina sparade pengar på hennes konto. Hon trodde vid den tiden att det inte var något konstigt eller brottsligt att ta emot pengar på sitt konto. Vid det andra tillfället hjälpte hon en annan vän som fick föra över pengar till hennes konto varpå hon swishade vidare dessa till andra personer. Hovrätten finner att kvinnan haft uppsåt i förhållande till båda gärningarna och att hon därför ska dömas för två fall av penningtvättsbrott. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.
Båda två döms till skyddstillsyn och ska betala tillbaka pengarna till de två bedragna kvinnorna.
