Mannen och kvinnan träffades på nattklubben Alexandra 1984 och inledde ett förhållande och ingick ett sammanboende. De har ett gemensamt barn som föddes 1993. En bodelning har gjorts sedan relationen upphörde 2002.
Frågan nu är om en fritidsfastighet som kvinnan köpt enligt ett köpekontrakt daterat 21 maj 1986 tillhör dem båda.
Paret har nu olika uppfattning om när relationen inleddes och när och var som de blev sambor.
Mannen menar att relationen inleddes 1984 när de träffades på krogen och att han strax därefter flyttade hem till kvinnan.
Kvinnan menar att de först blev sambor 1987 sedan de bytt sina respektive hyresrätter mot en gemensam hyresrätt. Mannen hade nämligen en hyresrätt på övervåningen i den byggnad där han drev sin affärsrörelse.
Kvinnan och mannen är överens om att de, hösten 1984, inledde en kärleksrelation och att mannen efter kvinnans medgivande lät folkbokföra sig i hennes lägenhet vid Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Hovrätten anser att det faktum att mannen haft en alternativ bostad där han kunde ha umgänge med sina barn från ett tidigare äktenskap inte påverka bedömningen av frågan om var mannen hade sitt boende, nämligen tillsammans med kvinnan. Han var nämligen folkbokförd på den adressen. Han angav också denna adress i de skuldebrev som upprättades i anslutning till förvärvet av fritidsfastigheten.
Av utredningen framgår det att mannen bidragit ekonomiskt till förvärvet att fastigheten och han dessutom genom eget arbete har bidragit till förbättringar av fastigheten.
Det kan rimligen inte dras någon annan slutsats än att fastigheten köpts av paret för gemensamt bruk och att det vid tidpunkten för köpet funnits en underförstådd överenskommelse mellan dem om att äganderätten skulle vara gemensam.
Hovrätten finner, precis som tingsrätten tidigare gjort, att mannen har bättre rätt till hälften av fritidsfastigheten.
Tingsrättens dom fastställs dock inte av en enig hovrätt. En av rättens ledamöter är oenig med resten och anser att mannens förklaring till hur han skjutit till pengar för förvärvet av fritidsfastigheten inte bär sannolikhetens prägel. Ledamoten hade hellre sett att mannens käromål skulle ogillas.
