En nu 37-årig polisman åtalades för att ha misshandlat en man i samband med ett ingripande. Polismannen ska enligt åtalet ha tryckt upp mannen mot en polisbil samt tagit stupgrepp på honom. Vidare ska 37-åringen, med sina ben, ha tryckt mannen mot marken när han låg ned och därefter riktat flera slag mot hans huvud så att han slog ansiktet i marken. Enligt åtalet ska polismannen även ha tagit ett grepp om halsen på en annan man, som gripits i samband med händelsen, och på så sätt tvingat denne att erkänna att han kastat sten.
Tingsrätten fann att polismannen uppsåtligen misshandlat målsäganden med undantag för de påstådda slagen mot dennes huvud. Rätten ogillade dock åtalet avseende olaga tvång eftersom den gärningen inte ansågs vara styrkt mot 37-åringens nekande.
Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Vidare förpliktigades polismannen att betala närmare 8 000 kronor i skadestånd till målsäganden.
Domen överklagades till hovrätten som gör en annan bedömning än underinstansen. Rätten menar att det inte finns tillräcklig stödbevisning för att avfärda polismannen uppgifter, varför dessa ska läggas till grund för bedömningen. Med anledning härav anses 37-åringen inte ha tagit strypgrepp på målsäganden, utan endast ett grepp på dennes käkben.
Polismannen hävdade att hans våldanvändning föregåtts av ett angrepp på en av hans poliskollegor. Rätten konstaterar visserligen att situationen varit stökig men anser inte att omständigheterna varit sådana att det förelegat någon nödvärnsrätt.
Domstolen finner heller inte att polismannen våldsanvändning varit försvarlig eller nödvändig i polislagens mening. Det vill säga att den 37-åringen i sin tjänsteutövning skulle haft rätt att använda sådant våld.
Hovrätten anser dock inte att omständigheterna är sådana att polismannen gått över sin tjänstebefogenhet, varför han inte kan dömas för misshandel. Däremot anses 37-åringen ha gjort en sådan ”klar felbedömning att han av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosatt vad som gällt för uppgiften” att han har gjort sig skyldig till tjänstefel.
Gällande den andra åtalspunkten, olaga tvång, delar domstolen underinstansens bedömning och fastställer domen i denna del.
Sammanfattningsvis ogillar hovrätten åtalet för misshandel och dömer i stället polismannen för tjänstefel. Med anledning härav ogillas målsägandens skadeståndsanspråk och påföljden bestäms till 50 dagsböter.
Ett hovrättsråd och en nämndeman är skiljaktiga. De anser att polismannen haft nödvärnsrätt och att hans handlande inte varit uppenbart oförsvarligt.
