En 20-årig man åtalades för att sommaren 2009 ha utsatt en ung kvinna som han gjort värnplikt tillsammans med för en handling jämförlig med samlag medan hon sovit. Tingsrätten konstaterade att ord stod mot ord och bedömde att det saknades tillräcklig bevisning för en fällande dom.
Hovrätten dömer nu mannen till nio månaders fängelse för våldtäkt. Domstolen finner att de uppgifter som lämnats av målsäganden framstår som mer trovärdiga än den tilltalades samt att de vinner stöd av vittnesbevisning. Rätten lägger därför målsägandens uppgifter till grund för prövningen och finner det styrkt att den tilltalade, då målsäganden på grund av sömn befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, fört in sina fingrar i hennes underliv.
Handlingen är därmed att jämställa med våldtäkt. Hovrätten finner, mot bakgrund av praxis från Högsta domstolen, att gärningen ska bedömas som mindre grov. Hovrätten bestämmer med hänsyn till detta, samt till att den tilltalade vid tiden för brottet var 20 år gammal, påföljden till nio månaders fängelse. Han åläggs även att utge 70 000 kronor i skadestånd.
En hovrättsassessor och en nämndeman är skiljaktiga och anser inte att de uppgifter målsäganden lämnat vinner stöd av någon övrig utredning i målet. Den åtalade gärningen kan mot denna bakgrund inte anses ställd utom rimligt tvivel och åtalet borde därför ha ogillats.
