Hovrätten finner att en kvinna som varit arbetsoförmögen efter en bilolycka på 90-talet har rätt till livränta och övrig ersättning från Länsförsäkringar.
Länsförsäkringar har invänt att ersättning inte ska utgå då kvinnans arbetsoförmåga inte var relaterad till olyckan utan haft andra förklaringar.
Hovrätten påpekar att någon konkurrerande skadehändelse inte finns och att kvinnan inte haft några problem före olyckan. Länsförsäkringar har invänt att kvinnans besvär eskalerat efter olyckan och att nya besvär uppstått.
Även kvinnan har uppgett att hennes symtom förändrats. De läkare som hörts i målet har uppgivit skilda meningar angående förändringarnas orsak. Hovrätten anser att man i denna situation måste ta hänsyn till det underlag läkarna haft tillgång till då beslutet fattats.
De läkare som ansett att kvinnans besvär inte orsakats av olyckan har enbart haft tillgång till skriftlig dokumentation. Hovrätten anser att anteckningar i journaler och dokument ska beaktas med försiktighet då den läkare som fört anteckningarna kan ha missuppfattat patienten.
Hovrätten anser därmed att kvinnan visat att hon haft kontinuerliga besvär efter olyckan och att hon gjort det klart mer sannolikt att hennes besvär är resultat av olyckan än att så inte skulle vara fallet.
Frida Bogenkrans
red@dagensjuridik.se
