Ett gift par förvärvade ett företag som drev en golfanläggning och betalade 2,8 miljoner kronor till ägarbolaget av köpeskillingen på 4,8 miljoner.
Efter ett tag kom makarna fram till att försäljningen av spelrätter inte redovisats korrekt, vilket medfört att de vid köpet fått en felaktig bild av företagets ställning. Vidare ansåg köparna att säljaren brutit mot köpeavtalets garanti om att företaget inte skulle eftertaxeras, vilket ändå skett. Makarna väckte mot denna bakgrund talan om hävning. Säljarbolaget väckte i sin tur talan om betalning av resterande köpeskilling.
Tingsrätten konstaterade att det rådde delade meningar om hur spelrätter bör redovisas och fann att makarna inte visat att den av företaget tillämpade principen varit lagstridig. Gällande eftertaxeringen ansåg rätten att de påstådda bristerna uppkommit som en följd av köparnas illojala agerande, bland annat genom att de i strid med avtalet inte meddelat ägarbolaget när de fått kännedom om brister avseende skatter.
Mot denna bakgrund ogillade tingsrätten köparnas talan. Vidare förpliktade domstolen dem att betala återstående del av köpeskillingen. Domen överklagades men fastställs av hovrätten.
