Hovrätten fastställer tingsrättens fällande dom mot en nämndeman som misshandlat, ofredat och hotat sin ex-fru.
I likhet med tingsrätten frikänner dock hovrätten mannen från åtalet om misshandel av sin son då han anses ha handlat i nödvärn när han särat på sina bråkande söner.
Mannen, som vid tillfällen för brotten var nämndeman, åtalades tidigare i år för bland annat misshandel, ofredande och dopningsbrott. En misshandel påstods ha riktats mot sonen och de övriga brotten, bortsett från dopningsbrottet, var samtliga riktade mot hans dåvarande hustru.
Enligt åklagarens stämningsansökan hade mannen bland annat misshandlat ex-hustrun i deras gemensamma bostad genom att kasta henne i golvet och tagit ett strupgrepp runt sonens hals under ett besök på Ikea.
Mannen nekade till samtliga brott förutom dopningsbrottet. Han kom dock att dömas under alla åtalspunkter utom en – den som rörde misshandeln av sonen. Detta eftersom denna av tingsrätten bedömdes som ringa och mannen fått del av åtalet först över två år efter att den skulle inträffat.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Misshandlade sonen i nödvärn
I domen konstaterade tingsrätten att straffvärdet för gärningarna uppgick till fyra månaders fängelse och att brottsligheten var av sådan art att det skulle krävas mycket starka skäl för att välja någon annan påföljd än fängelse. Även om han var lämplig för samhällstjänst ansågs villkorlig dom med samhällstjänst inte vara en tillräckligt ingripande påföljd. Eftersom mannen inte hade något behov av övervakning saknades det därför alternativ till ett fängelsestraff – och han dömdes till fyra månaders fängelse.
Domen överklagades till hovrätten, som nu fastställer underinstansens avgörande. När det gäller misshandeln mot sonen anser hovrätten dock att den åtalade mannen agerat i nödvärn när han försökt hindra sonen att ”flyga på” sin lillebror bakifrån.
När det gäller påföljden för de brott mannen döms för gör hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Han döms därför till fyra månaders fängelse.
