”Hotet om snar domarbrist kräver krafttag – här är fem åtgärdspunkter till justitieministern”

DEBATT – av Carsten Helland, ordförande i Juseks domstolssektion och Magnus Hedberg, VD Jusek

Den överhängande risken för domarbrist blir alltmer akut. Inte minst till följd av att migrationsmålen väntas öka kraftigt. Våra förslag på lösningar finns redan på justitieministerna bord – och det är hög tid att de genomförs.

 Drygt var femte ordinarie domare är över 60 år och kan förväntas gå i pension snart. Prognoserna för migrationsmålen skjuter i höjden. Enbart de inkomna asylmålen väntas tredubblas till år 2017. Domstolsverket uppskattar att detta medför att ett hundratal domare behöver anställas. Vi får signaler om att det redan nu är svårt att rekrytera ordinarie domare.

Dessutom har möjligheten till adjunktion minskat. Adjunktion, tillfällig tjänstgöring i hov- eller kammarrätt, ger kvalificerade jurister som inte gått den traditionella domarutbildningen erfarenhet som kan ge möjlighet att komma i fråga till tjänster som ordinarie domare.

Enbart tio personer anställdes för extern adjunktion under 2015. Det kan jämföras med 37 stycken under 2014. Att så få har fått den möjligheten i år är en direkt följd av ett vägledande beslut från HD rörande jäv. Risken för domarbrist är överhängande på några års sikt.

Det krävs nu åtgärder för att säkerställa att det även i framtiden går att rekrytera skickliga och lämpliga jurister till landets samtliga domstolar. För att förbättra rekryteringen av ordinarie domare och se till att fler kvalificerade jurister har möjlighet att välja domaryrket vill Jusek:

• att domstolarna blir attraktiva arbetsgivare. Det krävs för att locka och behålla de bästa juristerna. Konkurrenskraftiga löner för domare, rimlig arbetsbelastning, bibehållen självständighet och nya befattningar av specialistkaraktär, förankrade i verksamhetens behov och tillsatta av regeringen, kan bidra till att fler söker sig till domaryrket, 

• att regeringen vidtar åtgärder som motverkar effekterna av jävsbeslutet. Detta kan till exempel ske genom resurser till en ny form av tidsbegränsad utbildningstjänstgöring på domstolar. Kvalificerade jurister ska under en sådan anställning arbeta inom områden som inte är deras specialområde, vilket skulle göra att jävsproblemen undviks. Samtidigt får de erfarenheter som ger dem större möjligheter att komma ifråga för en ordinarie domartjänst.   

•  att den särskilda domarutbildningen värnas och antalet utbildningsplatser ökas för att möta framtida rekryteringsbehov av ordinarie domare,

• att domarnämnden utvecklas. Domarnämnden ger förslag på nya domare till regeringen. Enbart två av nämndens ledamöter är jurister utanför domstolsväsendet. I nämnden behövs fler jurister verksamma utanför domstolsväsendet. Jurister med bakgrund i såväl statlig som privat sektor har i många fall andra nätverk än domare och bra förutsättningar att bedöma andra juridiska inriktningar än de som förknippas med den traditionella domarutbildningen,

• att sekretess införs på intresseanmälningar till Domarnämnden för tjänster som domare.

Med fler vägar in i domaryrket och förbättrade villkor säkrar vi tillgången till skickliga och lämpliga domare i våra domstolar, också i framtiden. Ett flertal av förslagen finns sedan i höstas på justitieminister Morgan Johanssons bord. Det är hög tid att de genomförs.