Hovrätten skärper påföljden för en man som döms för flera fall av penningtvättsbrott och bedrägerier.
Den dömde mannen har påstått att han tvingades ta emot hundratusentals kronor på sitt konto efter en knarkskuld.
Medan tingsrätten anser att uppgifterna inte är motbevisade menar hovrätten att de inte är trovärdiga.
Redan i mars i år dömdes den 50-årige mannen till nio månaders fängelse för tre fall av penningtvättsbrott, två fall av bedrägerier, ett fall av försök till bedrägeri och vid två fall olovlig identitetsanvändning. Nu skärper hovrätten mannens påföljd till ett års fängelse och ändrar två av åtalspunkterna till grovt brott.
I målet finns fem målsäganden, varav två är bolag.
Tre målsäganden har vänt sig till polisen och uppgett att de blivit vilseledda att legitimera sig genom sitt bank-Id och därefter upptäckt att flera hundratusentals kronor överförts från deras konton.
I tingsrätten har mannen uppgett att han blev kontaktad av några personer som han hade en knarkskuld till. Personerna sa åt honom att det skulle föras över pengar till hans konto. De ville ha hans bank-ID och kontokort och sa att eftersom han hade en skuld till dem skulle han göra som de sa. Eftersom han var rädd lämnade han över sin telefon och inloggningsuppgifterna till sitt bank-ID. Efter någon vecka fick han tillbaka sin telefon. En tid senare blev han kontaktad igen och personerna uppgav att de skulle ta ut pengar från ett konto. De ville återigen ha hans mobil och han överlämnade den eftersom han var rädd.
Nödinvändning
Han vill inte berätta vilka personerna som hotade honom är eftersom han är rädd för sitt liv. Han fick ingen ersättning för det han gjorde, men personerna sa att hans knarkskuld skulle försvinna om han gjorde som de sa.
Tingsrätten ansåg att mannen måste ha insett risken för att hans konton skulle användas i penningtvättssyfte vid varje tillfälle han lämnade över sin telefon och inloggningsuppgifter till dessa personer, som han visste var kriminella. Domstolen pekar på hans uppgifter om att de berättat att det skulle föras över penar till hans konto. Han har därför haft ett likgiltighetsuppsåt.
Enligt åklagaren har mannen själv omsatt pengarna på kontot, vilket han har förnekat. Domstolen ansåg att hans uppgifter i denna del inte kan lämnas utan avseende och att den bevisning som förts fram inte utesluter att det kan ha varit någon annan som genomfört överföringarna och köpen varigenom pengarna omsattes.
”Upplåtandet av kontona är dock i sig tre fullbordade penningtvättsbrott som N.N ska dömas för, om det inte är så att han kan anses ha handlat i nöd”, skrev tingsrätten i domen.
Angående mannens nödinvändning konstaterade tingsrätten att hans uppgifter om det hot han ska ha utsatts för är ”påfallande vaga och svåra att kontrollera. Utifrån det han berättat har det inte framkommit att han befunnit sig i en sådan situation av tämligen akut fara som krävs för att nöd ska anses föreligga”, skrev tingsrätten.
Mannen har inte heller i något skede kontaktat polisen, trots att händelseförloppet varit utdraget. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att mannens invändning om nöd kan lämnas utan avseende. Han dömdes därför för tre fall av penningtvättsbrott.
Greps på bar gärning
Mannen greps på bar gärning då han försökte hämta ut varor i en kamera-butik som hade beställts i en annan mans namn. Han påträffades med målsägandens körkort på sig.
Han erkände att han olovligen använt sig av dessa identitetsuppgifter och att han genom dessa vilselett företrädarna för kamerabutiken och även en annan butik.
Även denna gång har han berättat om att han blev kontaktad av samma personer som tidigare hotat honom och att personerna sa till honom att han skulle hämta ut varorna för att lösa sin skuld till dem. Personerna tog kontakt med honom samma dag som varorna hämtades ut, lämnade instruktioner och gav honom målsägandens körkort.
Tingsrätten noterade i domen att mannnen förnekat att han var involverad i att beställa varorna till butikerna men även om denna invändning framstår ”som något osannolik” anser inte tingsrätten att invändningen genom den framlagda utredningen är motbevisad. Han dömdes därför inte för detta gärningsmoment. I övrigt var dock åtalen styrkta. Tingsrätten ansåg att bedrägeribrotten inte skulle bedömas som grova.
Mannens förklaringar inte trovärdiga
När det gäller de misstänkta penningtvättsbrotten håller hovrätten med tingsrätten att mannen ska dömas för dessa. Hovrätten menar dock att bevisningen talar mycket starkt för att mannen själv har varit den som har genomfört transaktionerna. Även det förhållandet att det har rört sig om ett tillvägagångssätt som har upprepats vid flera tillfällen talar starkt för detta.
”Hovrätten anser att de förklaringar N.N har lämnat inte är trovärdiga. Med ändring av vad tingsrätten har kommit fram till ska därför N.N dömas även för att ha omsatt pengarna i enlighet med gärningsbeskrivningarna i dessa delar”.
Hovrätten håller inte heller med tingsrätten om att bedrägeribrotten inte ska bedömas som grova. Hovrätten pekar på, liksom åklagaren gjorde, att vid bedömningen av om gärningar av nu aktuellt slag ska rubriceras som grovt bedrägeri ska det särskilt beaktas bland annat om gärningsmannen har använt exempelvis en identitetshandling som utställts för någon annan samt om gärningen har avsett betydande värde.
”Mot bakgrund av att N.N har använt en annan persons identitetsuppgifter och den personens körkort, samt med hänsyn till att det har varit fråga om förhållandevis höga värden, anser hovrätten att brotten ska rubriceras på det sätt som åklagaren har gjort gällande. Tingsrättens dom ska därför ändras i enlighet med detta”, skriver hovrätten.
I tingsrätten fick inte alla målsägandena rätt till skadestånd – endast bolagen och mannen som fick sin identitet kapad. Även detta ändrade hovrätten. I hovrätten förpliktigas mannen att även betala 250 000 kronor till en av målsägandena som blivit bedragen och 139 900 kronor till en annan av målsägandena.
