Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Hora eller offer?



En smutsig hora, det var så människorna i Sverige såg mig. Det är så människorna i Rumänien ser mig, säger Anna,18.

Jag träffade Anna på ett skyddat boende som sponsras helt av organisationen ” Not For Sale Romania”. Det är här hon för första gången ses för vad hon verkligen är, ett offer.

Rumänien har blivit en knutpunkt för handeln med människor. Män, kvinnor och barn från Rumänien skickas till länderna i väst med hopp om ett bättre liv.

Anna jobbade som städerska i Bukarest och hade en inkomst runt 150 Euro före skatt. På ett bröllop fick hon en förfrågan från en av sina kusiner om hon ville flytta till Sverige och börja jobba på en fabrik. Anna blev genast överlycklig och tackade ja till erbjudandet. Efter hon landat i Stockholm blev hon satt i lägenhet i Bromma, det var hennes nya arbetsplats. I över ett års tid tog Anna emot 4-5 män varje dag. Nu 19 månader senare sitter en nedbruten kvinna framför mig med psykiska skador som aldrig kommer att läka, skador åsamkade av svenska män.

Rumänien uppfyller inte de minimikrav som ställts på landet av EU för att motverka människohandel. Även om man ser en viss ökning i antalet åtal för människohandel under 2010 ser man samtidigt hur åklagare åtalar offer för människohandel för sexuella ändamål för prostitution.  Sedan 2009 har Rumänien dragit in alla bidrag till ideella organisationer som jobbar för att ta till vara på offrens rättigheter.

Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel, så heter proposition 2009/10:152 s.1 som ledde fram till den nya lydelsen i 4 kap. 1 a § brottsbalken. Det så kallade kontrollrekvisitet har nu äntligen försvunnit och tillämpningen av straffbestämmelsen kan effektiviseras. Härligt, fantastiskt, gött, bra jobbat Sverige och den biten. Men för att rädda en sjunkande båt räcker det inte med att ösa vatten, du måste täta läckan.

Men skiten ska inte enbart kastas åt Rumäniens håll, det är allas vårt ansvar att bekämpa människohandeln. Så länge klyftorna mellan de rika och fattiga länderna inom EU består kommer handeln med människor fortsätta. Ett stort ansvar vilar på näringslivet, Rumänien måste attrahera fler investerare för att på sikt skapa fler och bättre betalda jobb.

Europa måste även börja se offren för människohandel som just offer och inte som prostituerade eller illegala invandrare. Europas länder har en lång väg att vandra om man vill minska handeln med människor eller är det som Anna säger, vem bryr sig om en smutsig hora…?

 

Lars Halvardsson

 

 

 

Fotnot: Detta är Halvardsson egna åsikter och har inget med svenska ambassaden i Bukarest att göra.

Annons

Event & nätverk

Se alla event

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång
Annons