Vinge-advokaten Helena Rosén Andersson, med bakgrund som justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen, har utsetts till särskild utredare när regeringen vill se över behovet av nationella anpassningar till följd av EU:s nya AI-förordning.
AI-förordningen, som trädde i kraft den 1 augusti 2024, ska skapa en enhetlig reglering för utveckling och användning av AI-system inom EU. Förordningen främjar människocentrerad och tillförlitlig AI, samtidigt som den säkerställer en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter.
Genom att harmonisera reglerna för AI inom EU minskar risken för fragmentering av den inre marknaden och ökar rättssäkerheten för leverantörer och tillhandahållare av AI-system.
Förutsätter kompletterande nationella bestämmelser
EU:s nya förordning om AI, AI-förordningen, gäller som svensk lag men förutsätter kompletterande nationella bestämmelser.
Regeringen har nu beslutat att tillsätta en utredning för att se över behovet av nationella anpassningar till följd av EU:s nya förordning.
Utredningen ska föreslå nödvändiga lagändringar samt åtgärder för insyn och kontroll.
”Genom att anpassa nationella regler till AI-förordning, strävar regeringen efter att främja innovation och tillväxt genom AI-användning, särskilt för mindre aktörer inom privat och offentlig sektor”, framgår det av ett pressmeddelande.
Hon blir utredare
Särskild utredare blir Helena Rosén Andersson med bakgrund som justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen och advokat vid Advokatfirman Vinge.
Helena kommer senast från rollen som särskild utredare i 2022 års penningtvättsutredning som överlämnade betänkandet SOU 2024:58 den 30 augusti 2024.
Innan dess var Helena särskild utredare i 2019 års marknadskontrollutredning (SOU 2020:49).
Slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 30 september 2025.
