En kvinnan döms för marknadsmanipualtion efter ett kurspåverkande köp om 172 aktier som resulterat i en prishöjning om 22,95 procent. Hon tvingas betala sanktionsavgift om 60 000 kronor.
En aktiehandlare har den 11 juni 2020 handlat aktier i bolaget SensoDetect. Först lade kvinnan en köporder på 22 500 aktier, limit 0,75 kronor. Ordern, som direkt gick till delavslut på olika nivåer, har lett till att hon köpt 2 500 aktier för 0,608 kronor, 19 828 aktier för 0,610 kronor och 172 aktier för 0,75 kronor. Den sistnämnda transaktionen om 172 aktier har medfört en prishöjning på aktien med 22,95 procent jämfört med senaste avslut.
Strax därefter har kvinnan lagt en säljorder på 34 000 aktier till limit 0,748 kronor.
Falska eller vilseledande signaler
Enligt Finansinspektionen har eller kan aktiehandlarens köp om 172 aktier förväntas ha gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktien. Enligt Fi har kvinnan därför överträtt förbudet mot marknadsmanipulation i EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR).
Finansinspektionen har yrkat att ska betala en sanktionsavgift på 60 000 kronor.
Aktiehandlaren har medgett att hon genomfört de aktuella transaktionerna men har gjort gällande att sanktionsavgiften i första hand ska sättas ner till noll och i andra hand att sanktionsavgiften ska bestämmas till ett betydligt lägre belopp än 50 000 kronor.
Kvinnan vidgår att hon genomfört de aktuella transaktionerna. Hon började handla med aktier i november 2019 och var nybörjare vid tidpunkten för handeln. Hennes kunskap och kännedom om hur börsen fungerar är låg, vilket har lett till att hon har hamnat i den här situationen av okunskap, samtidigt som hon var mycket pressad efter börsnedgången.
Ville sänka sitt GAV
Hon har inte tidigare fått någon varning och hon har inte haft för avsikt att ge felaktiga signaler till marknaden. Hon har inte heller haft kännedom om den aktuella regleringen.
Kvinnan har uppgett att hon vid tidpunkten för transaktionen handlade för att sänka sitt GAV (genomsnittligt anskaffningsvärde). Hon tänkte att det var något på gång i bolaget och att hon på sikt skulle kunna gå plus eftersom hennes GAV låg på mer än en krona när hon handlade denna aktie från första början. Kort efter att hon hade handlat såg hon att flera började sälja av aktien, vilket gjorde att hon i panik sålde nästan hela sitt innehav. Trots att hon sålde till ett högre pris var det långt ifrån vad hon köpt dessa aktier för tidigare.
Tingsrätten konstaterar att det varit fråga om ett kurspåverkande köp om 172 aktier som resulterat i en prishöjning om 22,95 procent i relation till närmast föregående transaktion. Tingsrätten konstaterar vidare att i nära anslutning till att hon lagt den prishöjande köpordern, placerat en säljorder på 34 000 aktier.
”Tillvägagångssättet talar enligt tingsrättens mening för att syftet med transaktionerna har varit att höja aktiekursen för att direkt därefter få till stånd en försäljning till en högre kurs. Den prishöjning som orderläggning har gett upphov till har inte motsvarat något verkligt ökat intresse för de aktuella aktierna. Transaktionerna har därför gett falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på aktierna”, skriver domstolen.
Handläggningstiden har tagit tid
Tingsrätten konstaterar vidare att de aktuella transaktionerna ligger drygt ett och ett halvt år tillbaka i tiden och att handläggningen hos Finansinspektionen tagit viss tid. Detta bör betraktas som en förmildrande omständighet när sanktionsavgiften bestäms. Utredningen visar i övrigt inte att det föreligger några andra förmildrande eller försvårande omständigheter som påverka sanktionsavgiftens storlek.
”Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att sanktionsavgiften ska bestämmas till 60 000 kronor”.
