Hoppa till innehåll
plus | Ingår i Dagens Juridik plus

Höjda straff och ny typ av påföljder – här är regeringens plan mot organiserad brottslighet



Foto: Johan Nilsson/TT
Ladda ner handlingar

Höjda minimistraff för en rad grova brott, nya påföljder för unga brottslingar och starkare skydd för så kallad blåljuspersonal. Det är huvuddragen i den nya plan mot den organiserade brottsligheten som regeringen presenterade idag.

 

Regeringen sammanfattar siatuationen så här:

”Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället. Under de senaste 20 åren har brottsligheten blivit allt mer komplex, varierad och gränsöverskridande. Brotten är allvarliga och innehåller ofta systemhotande inslag där ekonomisk vinning och makt är centrala drivkrafter. Mycket tyder på att våldet inom kriminella kretsar eskalerat. Vapen används i allt större utsträckning i öppna konfrontationer.” 

Så sent som i somras trädde ett trettiotal bestämmelser i kraft som enligt regeringen syftade till att motverka den organiserade brottsligheten. Detta räcker dock inte enligt regeringen som nu har går vidare med ytterligare åtgärder.

Straff för grovt vapenbrott
Regeringen föreslår att minimistraffet för grovt vapenbrott höjs från ett års fängelse till två års fängelse.

Regeringen skriver:

”Höjningen återspeglar en skärpt syn på allvarligare vapenbrott och innebär bland annat att möjligheten att häkta personer kommer att öka eftersom ett strängare straff ökar risken för kollusionfara och flyktfara. Även hemliga tvångsmedel kommer lättare att kunna användas om straffet höjs.”

Straff för allvarliga våldsbrott
En straffmätningsreform som beslutades år 2010 syftade till att höja straffen för allvarliga våldsbrott. Reformen har enligt regeringen fått ”ett otillräckligt genomslag” och den lag­stiftningsmetod som kom till användning har kritiserats hårt.

Regeringen skriver:

”Åtgärder behöver därför vidtas för att säkerställa att syftet med 2010 års reform bättre förverkligas. Åtgärderna ska bestå i att straffskalorna skärps för vissa allvarliga våldsbrott.”

Följande höjningar av minimistraff kommer att föreslås i en lagrådsremiss:

  • Minimistraffet för grov misshandel ska höjas från ett till ett och ett halvt års fängelse. För synnerligen grov miss­handel ska minimistraffet höjas fyra till fem års fängelse.

  • Minimistraffet för grovt rån ska höjas från fyra till fem års fängelse.

  • Minimistraffet för grov utpressning ska höjas från ett till ett och ett halvt års fängelse.

  • Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från sex till nio månaders fängelse.

  • Minimistraffet för grovt olaga tvång ska höjas från sex till nio månaders fängelse.

Påföljder för unga lagöverträdare
En utredare har fått i uppdrag att ta fram nya påföljder för så kallade unga lagöverträdare. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag om ungdomsövervakning som påföljd för unga.

Påföljden ska kunna innebära att den dömde ska hålla sig borta från platser med droger och kriminalitet till exempel på helger och kvällar. Det ingår i utredarens uppdrag att överväga om kravet ska kunna övervakas med fotboja.

I uppdraget ingår också att överväga om det bör införas en påföljd som ska kunna väljas istället för böter för unga vid till exempel upprepad brottslighet.

Regeringen skriver.

”Unga som begår brott ska få en tydlig reaktion från samhället som bidrar till att få dem att sluta begå brott.”

Skyddet för blåsljuspersonal
Regeringen ska ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram ändringar för att åstadkomma ”ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner”.

Utredaren ska också titta på om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot skadegörelse som riktas mot utryckningsfordon, polis- och brandstationer, socialkontor och ”annan viktig egendom”.

Utredaren ska dessutom undersöka behovet av ett införa ett nytt brott som tar sikte på ”hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden och hjälpinsatser”.

Regeringen skriver:

”Det skyddade intresse som aktualiseras är insatsen som sådan. Här finns det inte någon kriminalisering i dag. Fysiska angrepp mot insatserna är dock redan kriminaliserade (bland annat som upplopp eller våldsamt upplopp).”

Utredare blir riksåklagaren Anders Perklev.

Ny vapenamnesti
Regeringen har för avsikt att genomföra en ny tidsbegränsad vapenamnesti under februari till och med april 2018. Tre vapenamnestier har genomförts under den senaste tjugoårsperioden (1993, 2007 och 2013).

Regeringen skriver.

”Genomförande av återkommande vapenamnestier utgör effektiva brottsförebyggande åtgärder, under förutsättning att dessa inte genomförs allt för ofta.”

Endast för dig som prenumererar
Ladda ner handlingar
Annons

Dagens Juridik Pro

Powered by Lexnova

Allt du behöver för juridisk analys: nyheter, rättsfall, expertkommentarer, video och AI-stöd – i ett professionellt abonnemang.

Få Tillgång

Event & nätverk

Se alla event
Annons