– Det ska vara låga skatter på arbete så att fler kommer i jobb. För att finansiera det höjer vi skatten på rökande, drickande och utsläpp av alkohol. På det här sättet kan vi föra en ansvarsfull ekonomisk politik, samtidigt som vi gör något bra för folkhälsan och miljön, säger finansminister Anders Borg i ett pressmeddelande.
På Statens Folkhälsoinstitut, FHI, tror man inte att de relativt blygsamma höjningarna av alkoholskatterna får några betydande effekter på alkoholkonsumtionen. Tobakskonsumtionen väntas däremot gå ner. Detta gäller särskilt bland unga, som enligt FHI är den grupp som är mest känslig för prisförändringar.
Tobaksbolagen skeptiska till folkhälsoargument
Företrädare för tobaksbolagen har riktat kritik mot höjningen. House of Prince uttalar i sitt remissyttrande att en höjning på tobak gynnar privatimporten och den framväxande handeln med smuggelcigaretter. En överdriven slutsats, anser Sven Andréasson, avdelningschef på FHI:
-Handeln med illegal tobak och alkohol kan förstås påverkas i någon mån av prisförändringar, men den effekten är betydligt mindre jämfört med de positiva effekter skattehöjningar som dessa har på folkhälsan.
Det aktuella förslaget innebär en fortsättning på en längre trend mot olika beskattning av snus och cigaretter. Under en tvåårsperiod har snusskatten ökat med 173 procent jämfört med cigarettskattens 24 procent. Enligt Lars-Erik Rutqvist, professor i onkologi och medicinsk rådgivare åt Swedish Match, borde det ligga i Regeringens intresse att styra konsumtion från rökning till mindre hälsofarliga alternativ. Som det är idag favoriseras cigarettbruket.
– Det finns idag en utbredd och vetenskapligt förankrad uppfattning om att det ur ett folkhälsoperspektiv är betydligt bättre att snusa än att röka cigaretter. Det är cigaretterna som skapar de stora folkhälsoproblemen, säger Rutqvist.
Text: Fredrik Olsson
