Högsta domstolen finner en tilltalad i ett mål om grovt skattebrott skyldig för medhjälp till brottet. Den tilltalade var bekant med att de personer som tog emot pengarna vanligtvis ägnade sig åt brottslig verksamhet. Den tilltalade visste däremot inte att det handlade om skattebrott och han kände inte heller till huvudgärningsmännen eller deras bolag. Den tilltalade hävdade vidare att han vid tiden för brottet missbrukade narkotika och han förstod därför inte vad de omfattande kontantuttagen avsåg.
Högsta domstolen menar att det inte kan anses visat att den tilltalade haft insikt om att han genom hanteringen av kontanterna medverkade till skattebrott. Högsta domstolen påpekar dock att den tilltalades uppgifter och omständigheter kring gärningen styrker slutsatsen att han insett att det existerade en stor risk för att kontanthanteringen var ett led i en verksamhet som innebar att oriktiga uppgifter lämnades till Skatteverket med syfte att undandra det allmänna skatter och avgifter. Då den tilltalade varit likgiltig inför det förhållande att hans handlingar medverkade till ett skatte- och avgiftsundandragande; föreligger det förutsättningar att döma honom för medhjälp till grovt skattebrott.
