Anna-Maria Hambre har studerat olika länders regler om hur information om enskilda medborgares beskattning får lämnas ut. Hon har sedan jämfört detta med medborgarnas vilja att följa skattereglerna.
– Människor är mer benägna att följa skattereglerna om de förstår på vilka grunder beslut tas. Om vi upplever att lagen tillämpas rättvist får vi större förtroende för myndigheten som tagit beslutet. I sin tur ökar det vår vilja att själva följa lagen.
Lägre insyn i USA
I sin avhandling har hon gjort en jämförelse mellan Sverige och USA, som kan sägas ligga i var sin ände på en skala med hög nivå av insyn i den ena änden och starkt skydd av den personliga integriteten i den andra.
– I Sverige kan vem som helst, med stöd av offentlighetsprincipen, få ut information om vad grannen tjänar. I USA skyddas däremot, i större utsträckning, uppgifter som kan koppla ihop information om inkomst med en enskild individ.
Sekretessbelagd information lämnas ut
Men viljan att ge information kan ibland resultera i att sekretessbelagd information lämnas ut berättar Anna-Maria Hambre och hänvisar till sin egna erfarenheter som handläggare på Skatteverket.
– Jag satt i ett öppet kontorslandskap där det var lätt att höra kollegorna. Ibland kunde jag lyssna till hur sekretessbelagd information gavs ut per telefon.
Detta beror enligt Hambre främst på bristande kunskap om exakt vilken information som är sekretessbelagd.
– Om handläggare på skattemyndigheter alltid måste göra en skadeprövning innan de lämnar ut upplysningar om beskattning och liknande, skulle vi ha möjlighet att uppnå två saker. Dels att i onödan lägga sekretess på information och dels att i onödan – eller av misstag – skada personers integritet.
Anna-Maria Hambre har också tittat på hur integritetsskyddet för skattebetalarna påverkas och vilka administrativa kostnader för skatteförvaltningens olika regler medför.
Foto: Örebro universitet
