Utredningen om expropriationsersättning har haft som utgångspunkt att den enskilda äganderätten bör stärkas i samband med tvångsinlösen så kallad expropriation. Sedan expropriationslagens tillkomst för mer än 30 år sedan har det nämligen skett stora förändringar i samhället. Tidigare var det främst offentliga aktörer som tog mark i anspråk genom expropriation men idag är det i många fall privata aktörer som förvärvar mark och i vissa fall finns det dessutom ett vinstintresse bakom markåtkomsten.
Vid bestämmandet av ersättning vid tvångsförvärv av fast egendom är det i dag marknadsvärdet på fastigheten som styr. Dessutom ska ersättning betalas för ekonomiska skador som uppkommer genom tvångsförvärvet. Utöver detta föreslår nu Utredningen om expropriationsersättning att ersättningen även ska innefatta kompensation för fastighetens individuella värde för fastighetsägaren. Det individuella värdet är dock inte något som kan bestämmas objektivt varför utredningens förslag är att ersättningen bestäms som ett schablontillägg som uppgår till 25 procent av marknadsvärdet. Vid markåtkomst för sådana ändamål som bedrivs på i huvudsak marknadsmässiga villkor är utredningens förslag att ersättningen dessutom ska omfatta så kallad vinstfördelning. Vinstfördelningsersättning ska bestämmas efter vad som är skäligt i det enskilda fallet med hänsyn till egendomens nytta för förvärvaren.
Idag görs det undantag från marknadsvärdesprincipen i två fall dels den så kallad presumtionsregeln och dels den så kallade influensregeln.
Presumtionsregeln innebär att värdeökningar till följd av förväntningar om ändrad användning av egendomen inte ska ersättas annat än om de förelåg redan tio år före expropriationen. Influensregeln innebär att påverkan på värdet av en fastighet som skett med anledning av det ändamål som fastigheten exproprieras för inte alltid ska ersättas.
Enligt utredningens förslag bör presumtionsregeln upphävas. När det gäller influensregeln föreslår utredningen för det första att skador till följd av ändamålet (liksom miljöskador i allmänhet) ersätts fullt ut – och inte som i dag reduceras med hänsyn till vad som måste tålas av andra fastighetsägare. För det andra ska det fulla marknadsvärdet ersättas även om detta värde har ökat till följd av expropriationsändamålet.
Utredningen föreslår också att lantmäterimyndigheten i vissa fall ska kunna ålägga förvärvaren att i viss utsträckning betala ersättning till berörda sakägare för kostnader för eget ombud m.m. vid en lantmäteriförrättning.
Höjda ersättningar vid expropriation välkomnas.
– Utredningens förslag är i flera avseenden positiva för mark- och fastighetsägare, säger Fastighetsägarna Sveriges chefsjurist Rune Thomsson, som suttit med i utredningen i en kommentar.
– Förslaget om vinstfördelning leder till att markägare inte längre behöver subventionera kraftföretags och andra kommersiella exproprierares vinster i samma utsträckning som tidigare, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson i ett pressmeddelande.
– Vi förväntar oss nu att utredningen snabbt omsätts i lagförslag och läggs fram till riksdagen senast våren 2010, fortsätter han.
LRFs chefsjurist Fredrik Bonde har suttit med som expert i utredningen är dock inte helt nöjd.
– I två avseenden är LRF inte fullt nöjt. Schablontillägget för individuellt värde borde ha varit minst 50 procent. Utredningen borde också ha föreslagit en bevislättnadsregel som innebär att om markägaren gör antagligt att marknadsvärdet uppgår till ett visst belopp så ska detta belopp godtas, såvida inte den exproprierande visar att marknadsvärdet är påtagligt lägre. Dessa frågor måste övervägas på nytt under reformförslagets fortsatta behandling, säger Fredrik Bonde.
Nina Radojkovic
