KRÖNIKA/ANALYS – av Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, skrev nyligen en debattartikel: ”Dags för en ny insolvenslagstiftning i Sverige – vi borde ta intryck av USA” (Dagens Juridik 2015-04-23). Det är en välkommen diskussion som på nytt tar upp frågan om hur en framtida insolvenslagstiftning bör kunna utformas för att passa inte bara vårt, utan numera även andra länders, rättsordningar.
Under början av 2000-talet skrev jag flera artiklar om hur de materiella reglerna borde utformas i en framtida insolvensbalk. I min doktorsavhandling från mars 2001 gjordes en jämförelse mellan svensk och amerikansk insolvensrätt och temat var bland annat huruvida bestämmelserna i Bankruptcy Code skulle kunna användas i svensk insolvensrätt de lege ferenda.
Lagen om företagsrekonstruktion var just införd i Sverige och började gälla den 1 september 1996. De aktuella frågorna var då nästan de samma som kan ställas i dag. Det fanns dock ett fokus på om man skulle ha en insolvenslagstiftning som skulle omfatta företagsrekonstruktion.
En annan, kanske något mindre aktuell, fråga var vilken inriktning en rekonstruktionslagstiftning egentligen skulle ha – det vill säga skulle den vara gäldenärs-, borgenärs-, eller/och samhällsinriktad till sin utformning. Denna fråga är värd att diskuteras igen men kanske delvis ur ett annat perspektiv, nämligen vilka sambanden är mellan entreprenörskap och insolvensregler.
För närvarande pågår en utredning om ”Förbättrat klimat för entreprenörskap och innovativt företagande”, vilken tillsattes under 2014. Syftet med denna, är bland annat att skapa goda förutsättningar i Sverige för ett företagsklimat som uppmuntrar entreprenörskap och innovationer. Företagsklimatet ska dessutom underlätta kompetensförsörjning och förbättra möjligheterna för företagande.
Utredningen ska göras brett och förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige ska särskilt beaktas. Dessa krav gör sig särskilt gällande med hänsyn till utvecklingen i EU och den pågående globaliseringen samt utifrån att konkurrenstrycket ökar i och från andra länder.
I utredningen ska vissa frågor beträffande företagsrekonstruktion särskilt utredas.
I mars 2014 avlämnade EU-Kommissionen en rekommendation om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens.[1] Syftet med denna rekommendation var bland annat att säkerställa att livskraftiga företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter, oavsett var företagen är etablerade, ska ha tillgång till nationella förfaranden som gör det möjligt för dem att i ett tidigt skede företa en omstrukturering för att förhindra insolvens.
Tanken är att företagen då ska kunna bevara så mycket som möjligt av sina tillgångar till förmån för sina borgenärer, anställda och ägare samt för samhällsekonomin i sin helhet. Kommissionen menade att små och stora företag gynnas av en mer samstämmig strategi på unionsnivå.
I såväl i svensk rätt som EU-rätt framhålls att det är hög tid att införa ett nytt perspektiv på bestämmelser i den insolvensrättsliga lagstiftningen som bland annat tar sikte på ett ökat entreprenörskap, en ny start av företags tillskapande och bevarande av innovationer samt tillskapande av ett bättre företagsklimat.
Tillväxtsanalys har gjort en empirisk studie och undersöker relationen och styrkan mellan olika aspekter av insolvenslagstiftning och särskilt om insolvensreglers effekter på företagens tillväxt.[2] I rapporten slås fast att det finns ett samband mellan insolvensförfarande och entreprenörskap ur ett tillväxtsorienterat perspektiv även om området är relativt outforskat.
Studien visar bland annat att mildare insolvensregler kan påverka såväl kvantiteten som kvaliteten på entreprenörskap och öka viljan att starta företag. Tillväxtspotentialen skiljer sig dock vid olika typer av entreprenörskap. Rapporten är väl värd att läsa.
Vid en komparativ jämförelse framstår det som att Japans insolvenslagstiftning genom reformering har en stark kausalitet mellan den insolvensrättsliga reformen och elitentreprenörer. Ett resultat som, enligt min mening, bör bli föremål för ytterligare granskning. Av rapporten framgår också att data på landsnivå visar att en mildare insolvenslagstiftning kan reducera hindren vid misslyckande.
Den amerikanska Bankruptcy Code har helt eller delvis utgjort förebild för många länders rättsordningar. Den japanska insolvenslagstiftningen är troligen till viss del även en sådan produkt. Ett framtida forskningsarbete torde kanske vara att göra en jämförelse mellan grundtankarna i den japanska lagstiftning och vilket syfte, inriktning och funktion som denna lagstiftning har.
Hur som helst är det hög tid att tänka mer enligt amerikansk rättsutveckling om bland annat möjligheten till fresh-start, entreprenörskap och att det inte är fult att misslyckas i sitt företagande. Dessa utgör bara några av grundtankarna för Chapter 11 Reorganization Business Bankruptcy Code.
Sammantaget har det amerikanska synsättet gjort intåg inte bara i världen utan nu även i Europa. Nu kan vi snart inte värja oss längre från tanken om att ett amerikanskt synsätt och att Bankruptcy Code kan användas som förebild även för Sveriges framtida insolvenslagstiftning.
De ovan nu nämnda grundtankarna präglar även den diskussion som pågår i EU om att utforma en ny strategi på insolvensområdet för att skapa ett mer företagsvänligt klimat.
[1] COM (2012) 744 final. Se Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj om svenska insolvensförfaranden. Förordningen omfattar också rekonstruktion av företag.
