”Hög stress gör jurister mindre nöjda med jobbet – här är listan som kan förbättra situationen”
DEBATT – av Magnus Hedberg, VD Jusek, och Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek
Många jurister upplever höga nivåer av stress. Det gör dem mindre nöjda med jobbet. Jusek offentliggör nu en omfattande kartläggning av juristers arbetsmiljö och visar vilka faktorer som är viktigast för att förbättra välbefinnandet i arbetet.
Genom att prioritera välbefinnandet ökar lönsamheten och rätt kompetens kan attraheras.
Under året har villkoren på advokatbyråer uppmärksammats. Den gemensamma nämnaren har varit brister i arbetsmiljön.
Att det finns utmaningar bekräftas av en ny undersökning från Jusek. Juristerna är förbundets mest stressade utbildningsgrupp. En tredjedel av juristerna upplever i hög utsträckning negativ stress. Det bidrar till att var femte jurist har svårt att sova.
Nästan fyra av tio anser att arbetet är så krävande att det påverkar övriga livet negativt. Kartläggningen visar även att stressen påverkar nöjdheten med arbetet negativt. Kvinnor är betydligt mer drabbade av stress än män.
Juseks arbetsmiljöarbete har som utgångspunkt att det traditionella synsättet, där fokus ligger på att undvika risker och ohälsa, bör kompletteras med ett positivt perspektiv – på det som skapar välbefinnande i arbetet. I studien ingår därför faktorer som påverkar hur jurister mår och har det på jobbet men som inte alltid förknippas med arbetsmiljö.
När det gäller dessa faktorer är resultaten i flera avseenden positiva. Jurister anser att deras kompetens tas tillvara och de är nöjda med sina arbetsuppgifter. Analysen visar att möjligheten att lära nytt, att arbetet är förenligt med ett aktivt liv i övrigt och en rimlig stressnivå är de faktorer som är viktigast för att öka juristernas välbefinnande i arbetet.
Under senare år har Jusek arbetat med frågor som rör välbefinnande i arbetet. Fördelarna med detta arbetsmiljöperspektiv är stora för arbetsgivarna.
Förutom att minska ohälsan visar forskningen att det finns verksamhetsrelaterade vinster med att styra mot välbefinnande. Det gynnar innovation och produktivitet. Det är även en fråga om attraktivitet.
För Sveriges akademiker har välbefinnandet i arbetet utvecklats negativt sedan slutet av 1980-talet. I en allt hårdare konkurrens om de bästa talangerna går det inte att erbjuda arbeten som bidrar till lågt välbefinnande.
Juseks senaste undersökning bland nyutexaminerade jurister visar att andelen som väljer advokatbyrå som sitt första jobb har minskat, särskilt bland kvinnor. Den beror på att villkoren på byråerna av många inte uppfattas som attraktiva.
För advokatbyråerna innebär detta att kampen om talangerna hårdnar. Samtidigt vet vi att det är andra faktorer än lön och hög status som klättrar på listan över vad nyutexaminerade jurister värdesätter hos framtida arbetsgivare.
Den yngre generationens jurister är mer värderingsdrivna och söker en arbetsplats de kan vara stolta över. För att attrahera dem är en god arbetsmiljö – inte minst i termer av arbetsbelastning, stress och balans i livet – en hygienfaktor.
Ett bredare perspektiv krävs för att förstå hur jurister mår på och av jobbet. När det handlar om de åtgärder som krävs för en bättre arbetsmiljö är minskad stress centralt, men det krävs även andra åtgärder som riktar fokus på de mer positiva aspekterna av arbetet.
Arbetsgivarna och vi som fackförbund måste arbeta med båda perspektiven – utifrån olika verksamheters förutsättningar.
En viktig förutsättning för detta på enskilda arbetsplatser är förekomsten av kollektivavtal. Med stöd av ett sådant avtal vet vi att villkoren på arbetsplatsen minst håller en miniminivå samtidigt som det innebär att medarbetarna får ökad insyn och ökade möjligheter att diskutera verksamhetens utveckling.
På arbetsplatsen bidrar ett avtal ofta till lokalt fackligt engagemang och därmed till att arbetsmiljömässiga utmaningar och möjligheter tidigt kan identifieras och åtgärdas.
Moderna arbetsgivare integrerar arbetsmiljöarbetet med verksamhetens utveckling och gör det i samverkan med medarbetarna. Ett sådant arbetssätt är ekonomiskt rationellt, stärker arbetsgivarvarumärket och bidrar till medarbetarnas välbefinnande. Det handlar om win-win.
Lista över de viktigaste faktorerna för att förbättra juristers arbetsmiljö:
- Möjlighet att lära nytt i arbetet.
- Arbetet ska vara förenligt med ett aktivt liv i övrigt.
- Rimlig stressnivå.
- Verksamheten bedrivs effektivt.
- Närmaste chef ger löpande stöd.
- Lönen är skälig och avspeglar arbetsinsatsen.
- Inflytande över när arbetet ska utföras.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik – klicka här
