Antalet personer med skulder hos Kronofogden har inte varit så få på 30 år. Men de samlade skulderna är större än någonsin och växer snabbt. Det visar ny statistik från Kronofogden.
Kronofogden presenterar under måndagsmorgonen ny statistik. Av statistiken framgår det att det fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden vid årsskiftet, en minskning med 11 166 personer sedan förra året och den lägsta siffran sedan 1991. Minskningen och den rekordlåga nivån på antalet skuldsatta har två huvudorsaker, enligt Kronofogdens analytiker Davor Vuleta.
– För det första minskar skulderna framför allt till staten. Det beror främst på att radio- och tv-avgiften avskaffats, men också på att färre får skulder relaterade till exempelvis fordon, skatt och studier, säger han och fortsätter:
– För det andra har den ekonomiska återhämtningen varit stark. De olika stödpaketen har mildrat effekterna av pandemin och fungerat som en sorts krockkudde.
Skuldsatta per län
Av statistiken framgår det att antalet personer med skulder hos Kronofogden minskar i alla län och i 240 av landets 290 kommuner. Fyra kommuner ligger kvar på samma nivå som förra året och i 46 kommuner ökar antalet skuldsatta.
Enligt Kronofogden finns det stora skillnader runt om i landet. Högst andel skuldsatta invånare har Ljusnarsberg i Örebro län med 9,5 procent, lägst andel har skånska Lomma med 0,9 procent.
Vid årsskiftet noterades en ny rekordnivå för svenskarnas skulder hos Kronofogden: 94 miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär sju miljarder sedan förra året, eller närmare 20 miljoner om dagen. På tio år har skuldberget vuxit med över 32 miljarder kronor.
– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntan. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp, säger Davor Vuleta.
Medianskulden
De som har skulder hos Kronofogden är alltså skyldiga allt större summor. Medianskulden låg vid årsskiftet strax över 65 000 kronor vilket är en tydlig uppgång jämfört med läget för några år sedan, enligt Davor Vuleta.
– Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg: att ansöka om skuldsanering, säger han.
De som har skulder hos Kronofogden betalar i regel först räntor och avgifter. Bara om pengarna räcker går betalningarna till själva skulden – det man en gång lånade eller handlade för.
– Många skuldsatta betalar år efter år genom att vi mäter ut deras lön. Trots det är grundskulden kvar. Det de betalar går till räntorna. Det tycker vi är ett systemfel som gör att människor fastnar i decennier med skulder hos oss, säger biträdande rikskronofogde Cecilia Hegethorn Mogensen och fortsätter:
– Vi skulle välkomna en ordning där skuldsatta i större utsträckning först kan betala av på själva grundskulden.
