Två fysiska personer överlät till underpris tillgångarna i ett svenskt fåmansbolag till ett peruanskt bolag ägt av samma personer. Det peruanska bolaget bedrev aldrig någon verksamhet och likviderades senare. Vid utskiftningen av tillgångarna beskattades delägarna, enligt skatteavtal, med peruansk kapitalvinstskatt på 4,1 procent.
Skatteverket hävdade att de svenska underprisreglerna och skatteavtalet med Peru använts för att kringgå svenska regler om beskattning av delägare i fåmansbolag. Skatteverket poängterade särskilt att vinsterna i bolaget upparbetats uteslutande i Sverige och att förfarandet inneburit att syftet med såväl de svenska reglerna i 23, 42, 48, 53 och 57 kap. inkomstskattelagen, IL, som skatteavtalet kringgåtts.
Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning och fann att skatteflyktslagen skulle tillämpas på förfarandet och förordnade att delägarna det aktuella beskattningsåret skulle ta upp drygt två miljoner kronor i inkomstslaget tjänst och närmare 18 miljoner i inkomstslaget kapital.
Kammarrätten konstaterade att en väsentlig skatteförmån uppnåtts, att personerna ifråga medverkat i förfarandet och att förmånen varit det övervägande skälet till transaktionerna.
Enligt kammarrätten kunde det faktum att beskattning skett i Peru i enlighet med skatteavtalet dock inte innebära ett kringgående av de interna svenska reglerna. Beträffande ett eventuellt kringgående av skatteavtalets syfte ansåg domstolen att avtalet måste tolkas utifrån ordalydelsen och den gemensamma partsavsikten med detsamma. Avtalets syfte var enligt förarbetena att ge lättnad i de fall investering i källstaten gjorts. Det var visserligen så att beskattning skett i Peru trots att någon egentlig investering inte gjorts i landet men det framgick inte att syftet med avtalet skulle vara att stävja skatteflykt. Därmed kunde något kringgående av det slag Skatteverket hävdat inte anses vara för handen, varför skatteflyktslagen inte var tillämplig och verkets framställan avslogs.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelar nu prövningstillstånd i fråga om lagen mot skatteflykt kan tillämpas på ett förfarande i vilket ingår rättshandlingar som beskattats i enlighet med ett skatteavtal som Sverige ingått.
