Advokaten hade i förväg begärt att han skulle få förhandsbesked från förvaltningsrätten när det gällde frågan om ersättning för tidsspillan. Han meddelade samtidigt att han – även om han inte skulle medges ersättning för tidsspillan – var beredd att åta sig uppdraget.
I ett beslut förordnades mannen som offentligt biträde. I beslutet skrev förvaltningsrätten att det inte fanns särskilda skäl att bevilja ersättning för de merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstod på grund av att mannen hade sin verksamhet långt ifrån Umeå.
Advokaten överklagade inte förhandsbeskedet.
Vid den muntliga förhandlingen i målet – som gällde upphörande av vård enligt LVU – gav mannen in en kostnadsräkning där han bland annat begärde ersättning för tidsspillan med tre timmar.
I sin dom slog dock förvaltningsrätten fast att någon ersättning för schablonbetonad tidsspillan inte skulle beviljas.
I samband med att mannen överklagade förvaltningsrättens dom i huvudsaken överklagade han även domen i den del den avsåg avslag på yrkandet om ersättning till för tidsspillan.
Kammarrätten i Sundsvall konstaterade att advokaten – genom att inte överklaga förvaltningsrättens förhandsbesked och inte heller begära sitt entledigande från uppdraget – fick anses ha accepterat sitt uppdrag med den inskränkning om ersättning för tidsspillan som förvaltningsrätten angav i sitt förhandsbesked.
Kammarrätten kom därför fram till att advokaten inte hade rätt till ersättning för tidspillan och avslog överklagandet.
Högsta förvaltningsdomstolen beslutar nu att bevilja prövningstillstånd i målet. Frågan som ska prövas gäller ett offentligt biträdes rätt till skälig ersättning för tidsspillan när denne är verksam långt ifrån den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen har hanterats.
HFD beviljar samtidigt prövningstillstånd i ett annat liknande mål.
Foto: Johan Nilsson/TT
