Skatteverket fastställde en kvinnas resultat av näringsverksamhet till överskott om drygt 5 000 kronor med avseende på taxeringsåret 2004.
Verket anförde i sitt beslut att det fanns ett värdeminskningsavdrag tillhörande kvinnans fastighet som uppgick till 17 000 kronor och att hälften av detta belopp skulle redovisas på näringsbilaga i kvinnans deklaration. Vid avyttring av näringsfastighet skulle de värdeminskningsavdrag som medgivits under innehavstiden tas upp till beskattning i näringsverksamheten, där motsvarande avdrag tidigare skett, anförde verket.
Kvinnan överklagade beslutet och anförde i länsrätten att Skatteverket påfört ett belopp avseende återföring av skogsavdrag och att kvinnan aldrig erhållit något sådant. Hon hade fått fastigheten i gåva och det saknades lagreglering som medförde att en latent återföring av skogsavdrag vid en sådan gåva skulle överföras till mottagaren.
Skatteverket ansåg att gåvomottagaren skulle inträda i givarens skatterättsliga situation och att frågan om återläggande av givarens skogsavdrag tidigare uttryckligen reglerats i kommunalskattelagen. Införandet av inkomstskattelagen, IL, hade inte inneburit någon ändring.
Länsrätten delade verkets uppfattning och avslog kvinnans överklagande.
Kammarrätten konstaterade emellertid, efter ytterligare överklagande, att det saknas bestämmelser i IL som direkt reglerar den skattemässiga kontinuiteten avseende skogsavdrag och ansåg inte, med beaktande av legalitetsprincipen, att kontinuitet kunde anses följa av en oreglerad generell kontinuitetsprincip. En enskild som fått en näringsfastighet i gåva kunde därför inte anses skyldig att återföra skogsavdrag som givaren tidigare gjort. Kvinnans överklagande bifölls därför.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, beslutar nu att meddela prövningstillstånd i frågan om den som tagit emot fastighet i gåva ska återföra av givaren gjorda skogsavdrag till beskattning vid försäljning av fastigheten.
