Lottning är tillåtet för att begränsa antalet likvärdiga anbudssökande vid en offentlig upphandling enligt det selektiva förfarandet. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i ett färskt beslut.
Kammarkollegiet bjöd i september 2020 in leverantörer att lämna anbudsansökan avseende en upphandling av IT-konsulttjänster enligt ett selektivt förfarande. Myndigheten valde att begränsa antalet anbudssökande som skulle få lämna anbud för varje anbudsområde. Av inbjudan framgick att lottning skulle användas i sista hand för att skilja kvalificerade anbudssökande åt om det fortfarande kvarstod ett för stort antal anbudssökande efter att de så kallade begränsningskriterierna hade tillämpats.
Frågan i målet
Frågan i målet är om det är tillåtet att använda lottning när antalet kvalificerade anbudssökande vid ett selektivt förfarande överstiger det högsta antal sökande som myndigheten avser att bjuda in att lämna anbud.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det varken framgår av lagtext, förarbeten eller praxis vilken typ av kriterier och regler som får användas för att begränsa antalet anbudssökande eller om lottning ingår bland dessa.
Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till ett avgörande i vilken domstolen tidigare godkänt lottning vid ett öppet förfarande bland annat eftersom en sådan metod inte anses gynna någon av deltagarna på någon annans bekostnad.
Inte olika anbud som ska jämföras
Vidare konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att vid ett selektivt förfarande är det inte olika anbud som ska jämföras, utan bedömningen avser leverantörernas kvalifikationer med avseende på upphandlingsföremålet och deras förmåga att utföra det kontrakt som ska tilldelas. Denna skillnad i förhållande till det öppna förfarandet ansågs dock inte motivera en annan syn på om det bör vara tillåtet att använda lottning som urvalsmetod, förutsatt att myndigheten först har bedömt anbudssökandenas förmåga att utföra kontraktet utifrån uppställda kvalificerings- och begränsningskriterier.
Såvitt framkommit i målet hade de anbudssökande som varit föremål för lottning likvärdig förmåga att utföra kontraktet.
Högsta förvaltningsdomstolen fann därför att Kmmarkollegiet, genom att i slutskedet skilja likvärdiga anbudssökande åt genom lottning för att begränsa antalet sökande till det i inbjudan angivna högsta antalet, inte hade brutit mot upphandlingsregelverket.
