En kvinna arbetar som lärare men blev sjukskriven med en fjärdedel under en viss period. Arbetstiden förlades under sjukskrivningsperioden så att hon arbetade sju timmar per dag måndag och tisdag, var ledig onsdagar, arbetade åtta timmar på torsdagar och fyra timmar och en kvart på fredagar.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, finner att den arbetsfria dagen var en förutsättning för att kvinnan skulle ha förmåga att arbeta tre fjärdedelar av normal arbetstid under den aktuella perioden.
Eftersom hon inte har arbetat mer än tre fjärdedelar av sin normala veckoarbetstid och då förläggningen av arbetstiden varit medicinskt motiverad är kvinnan berättigad till en fjärdedels sjukpenning. Försäkringskassans överklagande avslås därför.
På senare tid har lagstiftaren betonat vikten av att den försäkrades arbetsförmåga tas till vara trots sjukdom och att deltidssjukskrivning därför bör användas i ökad utsträckning.
Reformerna på sjukförsäkringsområdet talar för att principen att rätt till partiell sjukpenning kräver att den försäkrade reducerar sin arbetstid varje dag i förhållande till sin normala arbetstid inte ska tillämpas alltför strikt.
Sjukpenning bör – under förutsättning att den sammanlagda arbetstiden under en begränsad period inte överstiger vad som är förenligt med deltidssjukskrivningen – därför kunna utgå när arbetstidsförläggningen syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som den försäkrade har och är medicinskt motiverad, uttalar HFD.
