Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, bifaller överklagandet från två föräldrar och godkänner Prins som förnamn på deras son.
”Kungahusets medlemmar får antas vara väl kända i samhället”, och namnet kan därför ”knappast anses vilseledande” och är alltså inte olämpligt.
Två justitieråd är dock skiljaktiga och vill avslå överklagandet.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, bifaller överklagandet från två föräldrar och godkänner Prins som förnamn på deras son.
Skatteverket avslog föräldrarnas ansökan eftersom namnet Prins inte ansågs vara förenligt med det svenska namnskicket, och därför var olämpligt som förnamn.
Burits i generationer
Föräldrarna överklagade till Förvaltningsrätten i Falun och framhöll att namnet hade burits av den ena förälderns förfäder sedan 1500-talet. Enligt traditionen hade en släkting hjälpt kung Gustav Vasa att fly från danskarna i Dalarna år 1520, och som tack för de ha fått tillåtelse att bära namnet Prins.
Förvaltningsrätten biföll överklagandet och framhöll att Prins är ”ett i folkbokföringen förekommande förnamn”. Att olämpliga titlar inte får användas som förnamn innebär enligt förvaltningsrätten inte att det i fallet Prins föreligger någon risk för missförstånd, eftersom titeln prins enbart används som en titel inom det svenska kungahuset.
En nämndeman var dock skiljaktig och ansåg att överklagandet borde avslås.
”Särskild betydelse”
Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Sundsvall, som gick på myndighetens linje. Enligt kammarrätten har ordet prins en särskild betydelse och får anses starkt förknippat med titeln som bärs av manliga icke-regerande medlemmar av det svenska kungahuset. Att bära förnamnet Prins skulle enligt domstolen vara vilseledande, och namnet utgör därför en sådan olämplig titel som enligt namnlagens förarbeten innebär att ett namn är olämpligt.
Föräldrarna överklagade till HFD och anförde bland annat att sonens storebror, far och farbröder alla har förnamnet Prins, och att namnet har förekommit under lång tid i släkten.
Gårdsnamnstradition
Institutet för språk och folkminnen anförde i ett yttrande att namnet Prins bärs av 111 personer som förnamn, och att många i realiteten utgör gårdsnamn. Institutet ansåg att prins har en specifik betydelse i allmänspråket och därför kan vara missvisande om det används som förnamn. Institutet menade att Prins är olämpligt som förnamn, men ansåg samtidigt att personer som kan påvisa anknytning till en gård där namnet används eller har använts ska ha möjlighet att föra gårdsnamnstraditionen vidare.
”Knappast vilseledande”
HFD konstaterar att ”kungahusets medlemmar får antas vara väl kända i samhället”. Ett användande av Prins som förnamn kan därför ”knappast anses vilseledande eller uppfattas som en titel på personen i fråga”. Prins kan därmed enligt HFD inte anses olämpligt som förnamn. HFD bifaller alltså föräldrarnas överklagande.
Två justitieråd är skiljaktiga och anser att det kan vara vilseledande att använda Prins som förnamn och ”uppfattas som en olämplig titel på den som bär namnet”. Prins är därför olämpligt som förnamn, menar de skiljaktiga. (Blendow Lexnova)
