Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Hetast från HD: 69 försvunna kor och en likvidators skadestånd

Nyheter
Publicerad: 2020-03-05 12:36
Foto: TT

Två av Högsta domstolens mest intressanta fall inom skadeståndsrätten den senaste tiden handlar om 69 försvunna kor och en likvidators skadeståndsansvar.
Det säger advokaten Emilia Lundberg och lagmannen Magnus Widebeck som i veckan höll ett heldagsseminarium om den senaste utvecklingen inom skadeståndsrätten vid BG Institute.

Det har inte gjorts några revolutionerande lagändringar den senaste tiden när det gäller skadeståndsrätten. Däremot har det kommit flera intressanta HD-avgöranden, berättar Emilia Lundberg, tidigare rådman och numera advokat och skiljedomare, och Magnus Widebeck, tidigare justitieråd och numera lagman vid Nyköpings tingsrätt.

Ett av HD:s avgöranden handlar om fallet ”De försvunna korna” där en lantbrukare påstod att han hade blivit besluten på 69 kor. Han åtalades dock för försäkringsbedrägeri men friades. Försäkringsbolaget valde ändå att säga upp hans försäkring i förtid och stämdes av lantbrukaren.

– HD:s avgörande innehåller en hel del matnyttigt och intressant när det gäller skadestånd för kontraktsbrott när kontraktsbrottet utgörs av en orättfärdig hävning av ett avtal.

– Fallet handlade om företagsförsäkring men det finns intressanta vinklar som berör till exempel culpabedömningen generellt. HD reder där ut viktiga frågor som huruvida culpa (oaktsamhet, reds anm.) krävs vid orättfärdig hävning och vilka omständigheter som ska läggas till grund för bedömningen av frågan om kontraktsbrottet jämfört med bedömningen av culpan. 

Advokaten och skiljedomaren Emilia Lundberg

Ett annat av HD:s avgöranden handlar om fallet ”Benchmark II” där en likvidators skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen mot tredje man var uppe till prövning.

– Att en likvidator kan bli skadeståndsskyldig mot tredje man på aktiebolagsrättslig grund har HD redan fastställt men nu var frågan hur skadeståndet ska beräknas och framförallt i vilka fall jämkning av skadestånd kan komma ifråga.

– HD uttalar tydligt att jämkningsregeln bara ska tillämpas undantagsvis, den ska tillgripas som en sista utväg när tillämpning av övriga skadeståndsregler leder till orimliga konsekvenser.

Hur ser tillströmningen ut när det gäller skadeståndsprocesser?

– När det gäller utomkontraktuella skadestånd har HD fortsatt att utveckla rättsområdet och nya typer av skadeståndsprocesser uppkommer till följd av denna praxisutveckling.

– Alla minns väl rättsfallet ”Max och Frasses” men ett nytt klargörande rättsfall på området är ”Den gamla vägen” från 2019 där HD bland annat utvecklar hur ersättning för ren förmögenhetsskada kan utgå utan direkt stöd i lag eller avtal när det är fråga om kvalificerade tillitsfall eller kvalificerade otillbörlighetsfall.

Vad kan man generellt säga är avgörande för att parterna ska slippa hamna i en skadeståndsprocess?

– Att tänka affärsmässigt och inse att en förlikning oftast är bättre än en långdragen process med oklar utgång.

– Skadeståndsprocesser är ofta omfattande och kräver stora insatser från ombuden på båda sidor. Sådana processer tenderar därför att dra stora rättegångskostnader.

Hur förhåller sig dagens rättegångskostnader till tvisteföremålets värde – är de proportionerliga borde de begränsas?

– Det är inte ovanligt att processkostnaderna överstiger tvisteföremålets värde, något som aldrig kan vara affärsmässigt motiverat. Det är dock svårt att se hur de skulle kunna begränsas eftersom skadeståndsprocesser är komplexa och juridiken ställer stora krav på ombuden. 

Lagmannen och f.d justitierådet Magnus Widebeck

Så vilka är de vanligaste fallgroparna man bör undvika?

– Bristen på två saker: Nummer ett: Struktur och nummer två: Analys av rättsläget…

– Det går inte nog att understryka att de ombud som tänker metodiskt och behärskar att strukturera upp en talan om skadestånd har ett enormt försteg framför andra ombud. Skadeståndsprocesser är långt mer komplexa än de flesta andra processer och den som slipar på sin metod och använder rätt verktyg kan räkna med domarens öra.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna från parterna?

– Det är förhållandevis svårt att få skadestånd i Sverige och man måste vara beredd på utdragna och omfattande processer med oklar utgång. Det har nog i vart fall inte skadelidande parter fullt ut klart för sig.

Hur fungerar dagens beräkningsmodeller för skadestånd?

– De fungerar förhållandevis väl. Utmaningen ligger snarast i svårigheten att bevisa sin skada. Svensk rätt ställer stora krav på skadelidande att bevisa sin skada och utrymmet att tillämpa skälighetsregeln i 35 kapitlet, 5 paragrafen rättegångsbalken är relativt begränsat. Möjligen skulle man kunna önska att den regeln tillämpades lite oftare i praktiken.

 Seminariet ”Skadeståndsprocesser” hölls vid BG Institute.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.