Polisen ska få använda sig av hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för vissa typer av brott.
Det föreslår regeringens utredare i en färskt betänkande.
– Det finns ett behov av det här. Man vet ofta telefonnummer, men man vet inte vem det är som pratar och ingen kan anses som skäligen misstänkt om denne inte kan identifieras på ett tillräckligt säkert sätt, säger utredaren Barbro Thorbald.
Utredningen har letts av Domstolsverkets tidigare generaldirektör, Barbro Thorblad. Hon föreslår nu att reglerna kring de hemliga tvångsmedlen ska ändras så att de kan användas i fler fall, och på annat sätt, än idag. Detta då det rör sig om regler som ”kontinuerligt behöver anpassas”, inte minst när den så kallade tystnadskulturen har ökat.
Ska få avlyssna utan skälig misstänkt
I utredningen föreslås, bland annat, att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska få användas för att utreda vem som skäligen kan misstänkas i ”vissa särskilt allvarliga eller angelägna fall”. Den avlyssningen ska då få riktas mot exempelvis telefonnummer som har viss anknytning till någon känd, eller okänd, person som kan misstänkas för ett brott. Enligt utredaren ska det i princip krävas att det rör sig om brott som har ett minimistraff på fyra års fängelse för att hemliga tvångsmedel ska få användas i en sådan situation.
– Det finns ett behov av det här. Man vet ofta telefonnummer, men man vet inte vem det är som pratar och ingen kan anses som skäligen misstänkt om denne inte kan identifieras på ett tillräckligt säkert sätt, säger Barbro Thorbald.
Det föreslås också att det ska införas en så kallad straffvärdesventil som tar sikte på ”flerfaldig organiserad eller systematisk brottslighet” med ett samlat straffvärde som överstiger två år. Det ska dock krävas att det rör sig brott som misstänks ha begåtts av samma person – och det krävs att det rör sig om häktningsgrundande brott. Dessutom vill utredningen se en utvidgad brottskatalog innebärande att hemliga tvångsmedel ska kunna användas vid förundersökningar om fler brott än vad som är möjligt i dagsläget.
Ska få kameraövervaka person
När det gäller hemlig kameraövervakning och rumsavlyssning föreslås i utredningen att ett sådant tillstånd ska kunna knytas till en person som är skäligen misstänkt för brott – och inte bara till en specifik plats. Detta ska dock förenas med ett villkor om att integritetsintrånget för utomstående måste begränsas. Barbro Thorblad pekar här på att de tekniska möjligheterna gjort det betydligt enklare att avgränsa en sådan övervakning så att den inte drabbar utomstående.
När det rör frågan om hur den personliga integriteten påverkas och kan skyddas i tillräcklig utsträckning anser att det finns mekanismer för att upprätthålla ett gott skydd. Det pekas här framförallt på Säkerhets- och integritetsskyddsmyndighetens granskningsarbete.
Justitieminister Morgan Johansson (S) säger under pressträffen att regeringen ser positivt på förslagen som lagts fram.
– Huvudinriktiningen på dessa förslag är rätt. Detta är förslag som vi är positivt inställda till.
