Det är fem år sedan samtyckeslagen instiftades. Men har den fått den effekt som eftersträvades? Finns det några risker med lagen? Fem advokater svarar på detta samt på frågan om det finns något som de skulle vilja ändra med lagen. Advokaterna ger även en utvärdering av brottsrubriceringen ”oaktsam våldtäkt” som infördes samtidigt som samtyckeslagen.
Det är fem år sedan sexualbrottslagen förändrades och samtyckeslagen instiftades. Sedan dess har antalet fällande domar för våldtäkt mer än fördubblats, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. I princip innebär lagen att allt sex där den ena parten inte medverkar frivilligt är en våldtäkt. Från början fanns det länge ett motstånd mot lagen från juristerna. Advokatsamfundet trodde inte att en lag skulle leda till fler fällande domar och Lagrådet ansåg att det skulle bli svårt att i förväg veta vad som är lagligt eller inte. Legally Yours har talat med fem advokater för att få veta om de upplever att samtyckeslagen fått den effekt som eftersträvades och om det finns några risker med lagen.
Elisabeth Massi Fritz, Advokat, Advokatbyrån Elisabeth Fritz
Vad är din utvärdering av samtyckeslagen. Har den fått den effekt som eftersträvades?
– Jag var en av de advokaterna som länge ansåg att det fanns ett behov av att införa en samtyckeslag. Det beror på att jag har arbetat med sexualbrott varje dag i över 30 år och jag ansåg att en samtyckeslag skulle täcka in många situationer och skydda den som utsatts för våldtäkt. Jag kan konstatera att samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades. Det är bra att vi även har oaktsam våldtäkt. Går det inte att styrka uppsåt så går det många gånger att styrka grov oaktsamhet.
– Många var kritiska och högljudda och det har visat sig att de hade helt fel.
– Vi ser fler fällande domar i våldtäktsmål. Vi ser också förändrade attityder och värderingar i samhället vilket är en viktig signal i det förebyggande arbetet.
– Avsaknad av frivillighet i stället för förekomsten av våld, hot eller särskild utsatt situation menar jag är självklart. Lika självklart är att frivilligheten ska komma till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Lagen fungerar väl och täcker situationer som ex överrumplingssituationer och passivitet från målsägande.
– Det är också viktigt att peka på, att den som är utsatt har rätt att få skydd av staten. Även rätt att få känna trygghet. Rättssäkerhet ska även gälla brottsoffer det får vi inte glömma.
Finns det några risker med denna förändring av sexualbrottslagen?
– Många kritiker hävdar att de är många oskyldiga som döms i domstol och att det finns en rättsosäkerhet. Jag anser att kritiken är felaktig och saknar grund. Att tro att våra domstolar både i tingsrätten och hovrätt dömer helt oskyldiga människor är befängt.
– Jag vill påminna om att det är fortfarande är åklagarens som har bevisbördan. Det är lika höga beviskrav i alla brottmål och det gäller även våldtäktsmål. Bevisvärderingen i våldtäktsmål går till på samma sätt som i andra brottmål. Det är enligt min åsikt fortfarande de svåraste målen att hantera och svåraste målen att få till en fällande dom.
– Jag är trött på attityden om att det ska vara synd om förövaren. Har du sex med någon utan att det finns samtycke eller struntar du i att ta reda på om samtycke finns då ska du veta att du kan du dömas för våldtäkt eller oaktsam våldtäkt. Det är en tydlig signal.
Finns det något som du skulle vilja ändra med lagen?
– Jag skulle vilja gå mot strängare straff. Även om straffet för våldtäkt har höjts från två till tre år (vilket var på tiden) så är det fortfarande låga straff.
– Att utsätta någon för en våldtäkt är en synnerligen allvarlig gärning som leder till svår trauma och många ggr bestående psykiska skador. Straffen ska stå i proportion till brottets allvar och det gör det inte i dag.
– Jag tycker vi måste få fler människor som utsätts sexualbrott att våga polisanmäla brott. Fler våldsutsatta ska känna förtroende för rättssystemet och att de verkligen kan få stöd och hjälp. Ett våldtäktsoffer känner många ggr skuld, skam och rädsla för att polisanmäla.
– Sedan tycker jag att alla målsäganden ska ha en automatisk rätt att få behålla sitt målsägandebiträde i hovrätten. Nu är vi inne på annan lagstiftning men jag vill peka på detta då det är viktigt. Många målsäganden får avslag i hovrätten vilket får svåra konsekvenser för den som är målsägande som då inte får möjlighet att biträda åtalet eller påverka målet i hovrätten om de inte ska företräda sig själva vilket de flesta inte klarar av. Det blir även en obalans i rättsprocessen.
Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Vad är din utvärdering av denna?
– Även när det gäller oaktsam våldtäkt ser vi en ökning av antalet anmälda brott under 2021 inkom 294 anmälningar om oaktsam våldtäkt och det är en ökning med 33 procent jämfört med 2020 enl BRÅ.
– I majoriteten av de mål jag arbetar med är det många ggr ett andrahandsyrkande vilket är bra. Går det ej att styrka uppsåt är det oftast enklare att styrka grov oaktsamhet. Men oftast dömer tingsrätten för våldtäkt.
– Jag tycker det är bra att det finns lagstiftningen omfattar även oaktsam våldtäkt.
Bengt Ivarsson, advokat Kihlstedts Advokatbyrå
Vad är din utvärdering av samtyckeslagen. Har den fått den effekt som eftersträvades?
– För det fall målsättningen var att man skulle få fler fällande domar så är målet uppnått. Om syftet var att få fler fällande domar som är materiellt riktiga, dvs den som döms är faktiskt skyldig, är jag inte lika övertygad.
– Tyvärr upplever jag fortfarande att kunskapen bland unga människor om att ofrivilligt sex är straffbart är låg. Många förstår inte att de utsatts för en våldtäkt respektive gjort sig skyldiga till det. Jag önskar att man kunde göra en rejäl utbildningsinsats bland unga och människor som kommer från länder med en helt annan typ av sexualbrottslagstiftning. Idag vet inte alla vilka spelregler som gäller och det är mycket olyckligt. Det bästa är om en våldtäkt aldrig inträffar, om båda parter vet vad som gäller och vinnlägger sig om att förvissa sig om att den andra parten deltar frivilligt. Det sparar lidande för parterna och resurser för rättsväsendet.
Finns det några risker med denna förändring av sexualbrottslagen?
– Genom införande av en frivillighetsbestämmelse har åklagare och domstolar blivit mer beroende av muntliga uppgifter. I dessa fall har normalt inte teknisk eller medicinsk bevisning någon betydelse. Det avgörande är om målsäganden respektive den misstänkte kan prestera en bra berättelse. Den som är verbalt begåvad och har svenska som modersmål har ofta ett stort försteg jämfört med den person som är blyg och tystlåten eller har något annat språk som modersmål. Det har också betydelse hur bekväm man är med att berätta om sina sexuella handlingar inför helt främmande personer. Dessa faktorer gör att risken för felaktiga domar har ökat. Med all sannolikhet döms fler oskyldiga idag än före lagändringen. I kombination med en slopad ungdomsrabatt och höjt minimistraff till tre år för våldtäkt kan det bli ödesdigert för en ung människa att bli oskyldigt dömd. Oavsett om jag är målsägandebiträde eller försvarare upplever jag att det allt för ofta är ett lotteri om det ska bli en nedlagd förundersökning eller ett åtal och sedan är osäkerheten lika stor om det ska bli en fällande eller friande dom.
– Det finns en stor risk för ytterligare felaktiga domar med anledning av de nya taxor som Domstolsverket infört från den 1 juni i år. Sexualbrott och relationsvåld är måltyper som kräver stora insatser av advokaten utanför förhörssituationen. Den nya taxorna som är kopplade till förhörstiden riskerar leda till att både målsägandebiträden och advokater tvingas begränsa sina insatser för klienten. Det är mycket olyckligt.
Finns det något som du skulle vilja ändra med lagen?
– Det är orealistiskt att tänka sig att frivillighetsbestämmelsen tas bort. Det skulle inte vara politiskt möjligt. Däremot borde man göra en förutsättningslös utvärdering av riskerna för felaktiga domar. Man borde också titta på om frivillighetsbestämmelsen de facto inneburit ett sänkt beviskrav. Det är mycket som talar för att det har blivit så.
– Jag skulle gärna se att man delade upp våldtäktsparagrafen i två brott. Ett brott som innefattar våld, hot och särskilt utsatt situation. Där kan nuvarande strafflatituder fortsätta gälla. Beträffande frivillighetsfallen och beroendeställningsfallen borde straffskalan vara lägre, t ex fängelse i 1-4 år. Det skulle bli rimligare, inte minst om man jämför med andra brott. En ofrivillig våldtäkt ger i dag ett straff på 3 år medan en grov misshandel endast leder till halva straffet, dvs ett år och sex månader.
Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Vad är din utvärdering av denna?
– Eftersom oaktsamheten är kopplad till frivilligheten hänger de två delarna ihop. Genom den oaktsamma våldtäktsbestämmelsen har vi definitivt fått ett sänkt beviskrav då det inte längre krävs att åklagaren kan visa uppsåt, utan det räcker med grov oaktsamhet. Det finns straffvärda handlingar som man kan komma åt med denna bestämmelse, men det dyker också upp domar där det mest är tragik. Man skulle kanske kunna konstruera någon bestämmelse där man kan komma åt dessa handlingar utan att ha kvar kopplingen till frivilligheten.
Advokat Kristina Bandrup, Advokatbyrån Adelgatan
Vad är din utvärdering av samtyckeslagen. Har den fått den effekt som eftersträvades?
– Ja, fler fällande domar, vilket i mångt och mycket är bra eftersom det behövdes en reform. Dessvärre har det, enligt min uppfattning, skett på bekostnad av oskyldiga som bedömts ha agerat med likgiltighetsuppsåt eller grov oaktsamhet när de i själva verket har misstolkat eller inte uppfattat signaler från målsäganden.
Finns det några risker med denna förändring av sexualbrottslagen?
– Ja, det finns stora risker, främst då vi människor oftast kommunicerar genom handling och inte genom ord när vi har sex. Det anses krystat och osexigt att fråga ”Får jag ta på dig där?” eller ”Får jag stoppa in min penis i din mun?” eller ”Får jag penetrera din vagina med min penis nu?”. Ingen har sex så, vilket innebär att säkerställandet av frivillighet förväntas ske genom tolkning av kroppsspråk eller minspel eller frånvaro av desamma (tex. att någon inte deltar aktivt eller är helt tyst och inte stönar under sexakten). Att tolka någons kroppsspråk och/eller minspel är svårt, för att inte säga omöjligt, när parterna inte känner varandra sedan tidigare. Jag har flera gånger träffat klienter i arresten som gråter och säger något i stil med ”Vi gick hem för att ha sex, vi hånglade och smekte varandra precis innan sexet, jag fattar ingenting för hon sa aldrig att hon inte ville”.
Finns det något som du skulle vilja ändra med lagen? På vilket sätt?
– Ja, det bör stå i lagtexten ”Vid bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. Härvid ska hänsyn tas till parternas tidigare relation, ålder och sexuella erfarenheter.”
– Sedan bör det skrivas i förarbetena att höga krav ska ställas på tolkningsförmåga av kroppsspråk och minspel eller avsaknaden av desamma i parförhållanden medan kraven ska vara betydligt lägre ställda för parter som inte känner varandra och för unga människor med begränsad sexuell erfarenhet. Det hade underlättat för domstolarna och medfört att bedömningarna blivit mindre godtyckliga.
– Vidare är det märkligt att målsäganden aldrig anses delta frivilligt om målsäganden är berusad och därmed befunnit sig i en särskilt utsatt situation, medan en misstänkt – som kan vara minst lika berusad vid händelsen – aldrig får skylla sin nedsatta omdömes- och perceptionsförmåga på sin berusning.
Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Vad är din utvärdering av denna?
– Den bör slopas. Det är fel att dömas för ett våldsbrott när man inte har uppsåt. Särskilt våldtäkt som är så stigmatiserande. Du döms ju inte för misshandel när du inte har uppsåt, varför ska du då dömas för våldtäkt? Gärningen bör rubriceras om till grovt oaktsam sexuell handling eller liknande, om den ska kvarstå.
Jimmy Schiöld, advokat, Schiöld Advokatbyrå
Vad är din utvärdering av samtyckeslagen. Har den fått den effekt som eftersträvades?
– Delvis, eftersom den primära effekten som eftersträvades var att fler skulle bli lagförda för våldtäkt. År 2022 lagfördes 557 personer för våldtäkt mot person 15 år eller äldre vilket är mer än en fördubbling jämfört med år 2017, det vill säga året före samtyckeslagens ikraftträdande.
Finns det några risker med denna förändring av sexualbrottslagen?
– Det finns risker, framför allt att fler oskyldiga döms för mycket allvarlig brottslighet. Detta på grund av de skärpta straffen för sexualbrottmål i kombination med sänkningen av beviskraven. Det senare har regeländringarna i praktiken fört med sig, bland annat på grund av uttrycklig uppmaning från politikernas sida att fler ska dömas för sexualbrott.
Finns det något som du skulle vilja ändra med lagen?
– Fler gärningar som idag bedöms som våldtäkt borde i stället bedömas som oaktsam våldtäkt, genom att de subjektiva rekvisiten i respektive bestämmelse justeras så att skillnaden blir mer tydlig. Vidare borde minimistraffet fängelse i tre år vara förbehållet de allvarligare fallen av våldtäkt och inte gälla för de gärningar som gränsar till oaktsam våldtäkt.
Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Vad är din utvärdering av denna?
– Brottsrubriceringen oaktsam våldtäkt har inte fått den genomslagskraft som det var tänkt. Bestämmelsen tillämpas mycket sällan av domstolarna. En sannolik förklaring till detta är att det är en mycket hårfin och tämligen diffus skillnad beträffande det subjektiva rekvisitet för våldtäkt med likgiltighetsuppsåt respektive oaktsam våldtäkt. För våldtäkt med likgiltighetsuppsåt krävs att gärningsmannen har misstänkt att målsäganden inte deltog frivilligt och att han har varit likgiltig till hur det har förhållit sig med detta. För oaktsam våldtäkt krävs också att gärningsmannen har misstänkt att målsäganden inte deltog frivilligt, men att han inte varit likgiltig till detta utan har hoppats på motsatsen. I teorin går det att förstå och utifrån fiktiva exempel kunna urskilja skillnaden, men i praktiken är det oerhört svårt. Detta är nog ett resultat av ogenomtänkt och hetsigt lagstiftningsarbete, vilket dessvärre är vanligt förekommande numera sedan flera år tillbaka.
Silvia Ingolfsdottir Åkermark, advokat och delägare, Brottsbyrån Advokaterna Åkermark & Lodin
Vad är din utvärdering av lagen. Har den fått den effekt som eftersträvades?
– Min uppfattning är att lagen har fått önskad effekt och har varit en mycket viktig förändring inom såväl rättsväsendet som samhället i stort. Lagstiftningen har bidragit till fler fällande domar och sänder ut en signal om vad en våldtäkt faktiskt är. Det är således av stor vikt att vi har en lagstiftning som bygger på frivillighet och att det inte längre krävs ett betvingande som tidigare.
Finns det några risker med denna förändring av sexualbrottslagen?
– Vissa kritiker till samtyckeslagen tar upp att fler oskyldiga riskerar att dömas. Jag menar att detta är en felaktig uppfattning och att lagen är förenlig med kravet på rättssäkerhet. Det är fortfarande åklagaren som har bevisbördan och det måste vara ställt utom rimligt tvivel för att en person ska dömas, vilket är ett högt ställt krav. Här ska även sägas att väldigt många förundersökningar avseende våldtäkt läggs ned på grund av bevissvårigheter.
Finns det något som du skulle vilja ändra med lagen?
– Jag skulle snarare vilja se en förändring av tillämpningen av den aktuella lagstiftningen, både under förundersökningen och i domstol. Min uppfattning är att vi skulle få fler fällande domar om förundersökningar bedrevs på ett mer objektivt och effektivt sätt. För detta krävs utbildning kring vad en våldtäkt faktiskt är och hur brottsoffer ofta agerar under och efter en våldtäkt. För att uppnå en rättssäker tillämpning av lagstiftningen får aktörer inom rättsväsendet aldrig påverkas av förlegade våldtäktsmyter.
Samtidigt med lagen infördes också en ny brottsrubricering, ”oaktsam våldtäkt”. Vad är din utvärdering av denna?
– Min uppfattning är att lagstiftningen kring oaktsam våldtäkt är ett bra sätt att fånga upp de fall där det inte går att styrka att gärningsmannen har haft uppsåt till att deltagandet inte varit frivilligt, men där denne varit grovt oaktsam i frågan.
