Det är helt otänkbart att hovrätten skulle komma till en annan slutsats i skuldfrågan i det uppmärksammade jakbrottsmålet.
Det anser industrimannen Karl Hedins försvarare som nu kräver att en högre åklagare överprövar det överklagande som inkommit från åklagare Lars Magnusson.
Det var i mars som Västmanlands tingsrätt friade industrimannen Karl Hedin och samtliga medåtalade i det uppmärksammade jaktbrottsfallet. Tingsrätten ansåg inte att åklagaren, med tillräcklig styrka, lyckats binda Karl Hedin och de medåtalade till de aktuella brotten.
Några veckor efter den friande domen kom dock beskedet att åklagaren Lars Magnusson överklagade den frikännande domen. I överklagandet går att läsa att Magnusson anser att tingsrätten inte korrekt värderat den bevisning som åberopats till stöd för åtalet om grovt jaktbrott. Han skrev i överklagandet vidare att han, genom uppspelning av avlyssnade samtal, ”visat att Karl Hedin menar att man måste få bort vargen från de områden han jagar i genom att döda dem”.
”Helt otänkbart att hovrätten skulle komma till annan slutsats”
Nu har Karl Hedins försvarare vänt sig till Åklagarmyndigheten och begärt en överprövning av Lars Magnussons överklagande. I en skrift som skickats till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott skriver de båda försvararna att det är ”ett felaktigt beslut” att överklaga domen och att överklagandet därför bör återkallas.
Försvararna pekar på tingsrättens domskrivning och det faktum att Lars Magnusson inte åberopat något ny bevisning i hovrätten. De skriver:
”Tingsrättens slutsats är självklar och det är naturligtvis helt otänkbart att Svea hovrätt skulle komma till en annan. Det är därför ett felaktigt beslut av kammaråklagare Lars Magnusson att överklaga den frikännande domen och överklagandet bör därför återkallas”.
”Existerar ingen fri tjänstemannaroll”
Vidare skriver försvaret att ”det finns en allmän oro för en befarad ökad politisering av tjänstemannarollen – mer aktivistiska tjänstemän”. De anser att det saknas ”objektiva skäl” för överklagandet och att det ”finns anledning att fråga sig om inte rättsväsendets resurser bör användas för mer angelägna ändamål”.