– När man tidigarelägger kriminaliseringen så får det en del effekter. En lite märklig effekt är att om det kriminaliseras så övergår ju spaningen till förundersökning, sa in i helgen när han var gäst i Ekots lördagsintervju.
– Då kan man inte utnyttja signalspaning på samma vis för det ska ju till för försvarsändamål och inte brottsutredningsändamål.
”Ingen vill prata”
Risken är, enligt Lindskog, att samhället missar möjligheten till den övervakning som finns idag.
– Om någon hemresande nu kommer så bevakar man ju ofta det och försöker intervjua för att ta reda på vad som händer. Men om det är kriminellt att resa så kommer ju inte hemvändaren att vilja prata.
– Inte heller kommer anhöriga att vilja tala om att nu har han eller hon gett sig iväg till Syrien, eller någon annanstans, för då utsätter man dem för risk för lagföring.
Svårt att bevisa
Ytterligare ett problem som Lindskog lyfter fram i intervjun är bevisningen.
– För att man ska kunna ha en fungerande strafflagstiftning så måste man ha rekvisit som utlöser brottet som är bevisbara. Och det blir jättesvårt om man tidigarelagt kriminaliseringstidpunkten allt för mycket.
”Risk för överdrifter”
Stefan Lindskog anser att dagens terrorlagstiftning är ”rimligt god”. Att skärpa lagarna under den tid som nu råder med höjd hotnivå anser han dock medför problem.
– Diskutera kan man naturligtvis göra, det behöver man göra och det ligger ett visst mått av terapi i att diskutera. Men att vidta åtgärder… det riskerar att bli överdrifter och inte tillräckligt övertänkt.
– Man ska komma ihåg att all lagstiftning som är ingripande för den enskilde kräver noggranna överväganden. Det är ju också föreskrivet i grundlagen, sa han i Ekots lördagsintervju.
Hör hela intervjun med Stefan Lindskog på Sveriges Radios hemsida.
Foto: Magnus Laupa
