”HD:s dom berör hundratusentals människor – och åtgärderna kommer att kosta mångmiljardbelopp”

DEBATT – av Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund

Högsta Domstolen har fastställt att enstegstätade fasader på träregelväggar är en felaktig konstruktion. Problemet är att byggbolagen har uppfört mellan 110 000 och 160 000 bostäder med enstegtätade fasader – varav upp till 22 000 småhus.

I dessa hus bor och arbetar hundratusentals människor i Sverige. Åtgärdskostnaderna kommer att uppgå till mångmiljardbelopp i den största byggskandalen någonsin i Sverige.

Konstruktionen strider mot grundläggande byggnadsteknik, varför byggskandalen har rätt mycket av ”kejsarens nya kläder” över sig. Många i byggbranschen måste ha insett att konstruktionen inte skulle fungera men höll sig tysta för att precis som i sagan inte framstå som okunniga.

Kanske ville de inte bli sedda som motståndare till förändring. Andra fick helt enkelt inte gehör för sin kritiska uppfattning. Det finns dock byggbolag som gick mot strömmen och valde att avstå från att använda sig av enstegstätade fasader.

Enstegstätade fasader är bara en byggskandal i repris från 90-talets USA, Canada och Nya Zealand där flera internationella byggmaterialkoncerner var inblandade. De verkar dock inte ha haft några moraliska betänkligheter mot att sälja enstegstätade fasader i Sverige.

CSR (Corporate Social Responsibility) växer idag och innebär ekonomiskt, miljömässigt, etiskt och socialt ansvarstagande.

Enstegstätade fasader är en katastrof ur ett CSR-perspektiv, då reparationskostnaderna uppgår till mångmiljardbelopp, tiotusentals ton byggmaterial måste kasseras i förtid samt tusentals människor tvingas bo och arbeta i fukt- och mögelskadade hus.

Risken för framtida byggskandaler skulle utifrån erfarenheterna från enstegstätade fasader, kunna minskas på följande sätt.

• Låt inte snålheten bedra visheten. Välj hellre beprövade än oprövade byggmetoder, även om de skulle vara några kronor dyrare.

• Satsa på kvalitativa och säkra konstruktioner, som har lägre risk att skadas om det som inte får hända trots allt händer, t.ex. att vatten skulle komma att läcka in någonstans.

• Ha en företagskultur som i praktiken – inte bara i något fluffigt policydokument – tillåter anställda att föra fram sin mening utan risk för repressalier. Strömlinjeformade ja-sägarorganisationer är en fara för sig själva.

• Ha en bättre omvärldsbevakning, som även har blickarna riktade utomlands.

• Reagera och agera snabbare, när signaler om fel kommer in.

• Främja bättre kunskap om fukt i byggnadskonstruktioner samt om hur olika delar i byggnadskonstruktioner som helhet fungerar tillsammans.

Skulle byggbranschen sakna tillräckliga drivkrafter att vidta åtgärder på egen hand för att undvika framtida byggskandaler, är alternativet skärpt lagstiftning innebärande negativa ekonomiska konsekvenser för de bolag som inte sköter sig.